Till Redaktionen af Aftondladet. Undertecknade få härmed anhålla om plats uti Aftonbladet för några upplysningar och beriktiganden rörande det i staden Waxholm hållna nya riksdagsmannavalet den 18 dennes, hvilket så nära rörer våra egna intressen, för att såmedelst tillika kunna tillbakavisa insinuationer och angrepp, som man tillåtit sig uti en tryckt proklamation från Norrtelje, som innan valet skedde, spriddes uti Waxholm. Att häradshöfdingen Isberg och hans vänner skulle med mycken ifver vänta på een af valet, hafva vi ansett vara helt naturligt; mn aldrig kunde vi tänka oss att man skulle till den grad låta leda sig af partisinnet eller In sig, som vi i fråga om detta riksdagsmannaval hafva att beklaga: Den af oss a nämnda proklamationen utgör ett talande bevis derpå. Denna skrift, som, före sednaste riksdagsmannavalet i Waxholm, der blifvit med synnerlig ifver spridd, är daterad i Febr. 1867, tryckt hos boktryckaren I. C. E. Werner här i Norrtelje och undertecknad af postmästarenC. L. Lindstedt och 31 st. andra Norrteljeboer, hvilka dertill lånat sina namn, ehuru skärpan i skrifsättet och innehållet af proklamationen tyckas antyda helt annat ursprung dertill. ) Syftemålet med denna skrift, som genom vila personer lärer blifvit da; e före valet spridd i Waxholm, har, oberäknadt några sidohugg åt oss, tydligen varit att uti Waxholmsboernas ögon framhålla häradsköfdingen Isberg såsom en i kommunala och andra offentliga värf erfaren man och på denna grund lämpligare att för valkretsen vara riksdagsman än postmästaren Borg, om hvilken sednare de 32 namntecknarne allenast tro allt godt?. Det är märkligt att postmästaren Lindstedt och de öfriga undertecknarne af skriften uti skarpa uttryck klandra det vi skulle tillåtit oss att uti en föregående och i Aftonbladet införd artikel (se n:r 25 den 30 Januari 1867) till Waxholms valmän adressera en för deras sjelfständighetskänsla sårande och oförsynt fingervisning, ehuru artikeln, om den lugnt och passionsfritt begrundas, icke innehåller det ringaste i sådan syftning, — men dereniot sjelfva ansett det vara sig tillständigt att på sätt som skett, söka inverka Waxholmsboernes SE om de begge andidaternas lämplighet till representantkallet. Om någonsin en fingervisning? egt rum, så måste den väl finnas utiden med de 32 namnen nndertecknade proklamationen. Reflektionerna häröfver torde äfven göra sig sjelfva. Då denna proklamation, bland mycket annat beröm, som deri kommer häradshöfdingen Isber; till del, särskildt betonar och, såsom bevis på det stora förtroende han bland oss Norrteljeboer åtnjutit, framhåller, att häradshöfdingen Isberg blifvit af staden utkorad till landstingsman och 2 gånger till representant uti riksdagarnes borgareständ, — så anse vi oss uppfordrade att närmare beröra detta ämne och upplysa huru härmed i verkligheten förhåller sig. Vid de två val till landstingsman, som här i staden hitintills egt rum, har nemligen en annan Norteljebo fått vida fler röster än häradshöfding Isberg. Sedan förstnämnde person äfven representerat staden vid 1863 och 1864 årens landsting med Stockholms län, blef han vid det år 1865 hållna valet, såsom vi nämnt, åter utsedd till Norrtelje stads landstingsman, och häradshöfding Isberg hade, för att kunna komma in uti landstinget, ej annan utväg än att söka få den valda undanröjd på den md att han icke skulle vara härstädes mantalsskrifven. Häradshöfdingen Isberg lyckades visserligen att på detta sätt vinna inträde uti landstinget, men icke kan väl ett offentligt uppdrag, som sålunda tillkommit, gälla såsom bevis å odeladt förtroende för honom från detta samälles sida. Möjligen påminna sig äfven de 32 namntecknarne hurusom vid det 1865 hållna riksdagsmannavalet här i Norrtelje starkt sattes fråga att denna stad skulle förena sig med annan stad om dess riksdagsman, men att, sedan häradshöfding Isberg förklarat sig nöjds med ett ovanligt lågt arvode, man då bestämde sig för honom till riksdagsman för Norrtelje. Vi afsluta denna vår framställning med anmärkning att, oaktadt det myckna besvär de 32 beskedliga namntecknarne gjort sig, man dock icke i minsta mån lyckats vederlägga vära uppifter i den förr omnämnda artikeln. Att unlanrödja eller vederlägga hvad som är sannt och verkligt kan ej heller vara någon lätt Uppgift! Och hvad betydelse de 32 tecknade namnen böra emna proklamationen, hvars påtagligen upprunna källa lätt Hög spåras, kan en hvar bedöma, som känner att bland de 32 namntecknarne finnes ill och med en eller annan bland de 17 Norrhvilka vid sedwaste riksdagsmanna; ralet här i staden röstat på postmästaren Borg. Norrtelje i Mars 1867. Å Ätskilliga af de 17 Norrteljeboer, hvilka röstat på postmästaren Borg.