och angaf såsom grund dertill: misstroende mot den del af administrationen, som har att befatta sig med detta ärende. f samma skäl återtog grefve af Ugglas sitt yrkande om bifall och förenade sig med grefve H. i begäran om afslag. Sedan åtskilliga andra talare yttrat sig, kom det till votering, då utskottets hemställan om anslag för befästningsarbeten vid Carlskrona afslogs med 69 röster mot 36. Till följd deraf afslogs jemväl det i mom. b) öreslagna anslag till försänkningar, hvaremot den i mom. c) tillstyrkta skrifvelse till K. M:t, rörande förslag till arbetenas fullbordande på flera talares önskan återremitterades. Vidare biföllos — utan diskussion — punkterna 44—49, angående anslag till kasernbyggnad för pontonierbataljonen, beväringens beklädnad, toPografiska kårens arbeten, officerares anställning i utländsk kngstjenst och skarpskytteföreningarne. Slutligen blef 50:de punkten, hvari utskottet afstyrkt begärdt anslag för anskaffning af 5000 skyddstält, efter någon stunds diskussion återremitterad på yrkande af hr Björnstjerna, grefve Piaten, hrr af Klint, Berlin och Lilliehöök. Andra kammaren. Vid början af dagens sammanträde uppstod en scen, som i häftighet påminde om hvad man af tidningarne erfar, stundom ega rum i utlandets representationer. Detta uppträde började helt beskedligt dermed, att hrr Muren, Staaf, Sven Nilsson, Ridderstad, Proschwitz, Chenon och Rehnström reserverade sig mot kammarens beslut i går aftom i fråga om anslaget till gevär och-tillkännagåfvo, att de röstat för en och en half million rdr. Men då br Hierta uppträdde och tillkännagaf; att han röstat med majoriteten, och försäkrade, att majoriteten varit lika fosterländsk som någonsin minoriteten, så började ett doft mummel låta höra sig. Och då samme talare påstod, att farhågorna för öfverfall af någon utländsk makt voro öfverflödiga och tillrättavisade hr Ridderstad, som vid ett föregående tillfälle anfört en tidningsartikel, derföre att han skulle hafva påstått något annat blifvit uttaladti denna tidningsartikel än som der stått, så ökades missnöjets mummel så, att det var omöjligt att på referentläktaren med noggrannhet höra hvad tal. yttrade. Sedan han slutat erinrade talmannen att diskussionen om denna fråga var slutad, men att det naturligtvis stod minoriten fritt att afgifva reservationer. Hr Bergström uppsteg derefter och yttrade, med häftighet vänd mot hr Hierta, att det måste vara minoritetens rätt att anmäla reservationer, men att majoriteten icke hade rätt att efter slutad diskussion ytterligare förstärka sina skäl, hvarföre tal. på det allvarligaste protesterade mot hr Hiertas uppträdande. Ett sorl af bifall följde talarens ord. Flere ledamöter anmälde sin reservation, af hvilka ref. under bullret uppfattade följande namn: Hrr Bovin, Magnell, Alströmer, .Witt, Reuterkrona, Adlersparre, Rosenqvist, A. W. Nilsson, Rooth och Kjellson. Sedan denna reservations-scen var förbi, öfvergick kammaren till dagordningen, då först föredrogs punkten 36 b), hvilken punkt, som föreslagit en skrifvelse till K. M:t, att endast sådana gevärsdelar skulle tillverkas vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori, hvilka kunde användas till de nya gevären, afslogs, sedan statsrådet Thulstrup lemnat den upplysning, att meningen vore att endast tillverka gevärspipor m. m. tilldess frågan om det nya geväret blifvit slutligen afgjord, och sedan grefve Posse ansett en sådan skrifvelse utgöra ett misstroendevotum. Det af regeringen förordade anslaget af 300,000 rdr till förfärdigande af kopparpatroner hade af atskottet blifvit förordadt, hvaremot kammaren nedsatte anslaget ti!l 175,000 rdr till anskaffning eller tillverkning af sådana patroner. Detta beslut föregicks af en längre diskussion, under hyvilken hr Hierta lemnade den upplysning, att ett enskildt bolag erbjudit sig att, mot all behöflig och önskad kontroll, leverera kopparpatroner, vilka voro af god beskaffenhet. För den beslutade summans beviljande talade hr Lindström, som ansåg, att staten i fråga om en sådan tillverkning som denna ej borde uteslutande bero vf den enskilda företagsamheten. I samma syfte yttrade sig hr Björek och statsrådet Thulstrug, len förre anförande, att de enskilda fabrikerna unde få anspråk på att bli sysselsatta antingen staten behöfde deras fabrikater eller ej, och den sednare att man i England, der dylika artiklar först tillverkats af enskilda, redan öfvergifvit lenna princip. Deremot yrkades att endast 125,000 rdr måtte anslås, emedan man ansåg sig för denna summa erhålla tillräckligt antal kop: parpatroner. Behandlingen af utskottets förslag rörande fästningarne börjades sedermera och upptog största delen af detta långa, kl. 4 e. m. slutade sammanträde. Resultatet af de långa öfverläggningarne blef att utskottets förslag både i afseende på Carlsborg och Waxhoim efter voteringar, det förra med 108 röster mot 43 och i det sednare med 94 mot 43, afslogs. I morgon torde vi bli i tillfälle att redogöra för det vigtigaste af hvad som under dessa öfverläggningar förekom. pr or a rr 2 a