len bör regleras gemensamt med Norge. Om itgifterna skulle synas för stora, hade derför utkottet utan tvifvel funnit rätta utvägen att vinna äctelse derutinnan, då det tillstyrkt en anhållan os K. M:t om en noggrann utredning af frågan. rätt vore deremot att nedsätta en viss punkt, relst den nu valda omfattar många för departenentet vigtiga behof, såsom postoch telegrafporto, expenser, ekiperingspenningar, beskickninsar m. m. Det föreslagna beloppet vore dessitom alltför obetydligt att indraga, utan borde man i stället vänta til!s en allmän förväntad nedsättning kunde ske. Tal. befarade också att en nedsättning nu skulle utom representationen och andet uttydas såsom ett missnöje med den nuvarande förvaltningen af detta departement. I samma riktning yttrade sig frih. C. A. och A. C. Rasb, grefvarne Ugglas, Ehrensvärd och C. G. Mörner, frih. v. Schwerin och Sprengtporten. — Punkten bifölls, likasom den andra, tillst. en skrifvelse till K. M:t med anhållan om atredning till nästa riksdag, huruvida en nedsättning i denna hufvudtitel kan ske. Vidare föredrog: samma utskotts utlåtande n:r 36, ang. utgifterna under fjerde hufvudtiteln (landtförsvaret). Vid första punkten, derutskottet afstyrkt tillsättande af flera nya tjenster med . tillhörande löner i armåförvaltningen, tog grefve Platen ordet för att å den frånvarande krigsministerns vägnar i allmänhet yttra sig om nödvändigheten af ökad officersbildning och anskaffning af tidsenliga gevär, hvarjemte tal. upplyste att komiten för undersökning af olika gevärsmodeller i utlåtande af den 23 dennes förklarat sig anse Remingtonsgeväret såsom det bästa, Vederbörande person hade derjemte anhållit att få kammaren meddeladt, att den på sednare tid uttalade farhågan, det Waxholms befästningar skulle befinnas i sådant skick, att ett utbyte af kanoner i händelse af behof ej skulle vara möjligt, vore fullkomligt ogrundad. Hr Bredberg upplyste derjemte, att K. M:t afslagit den ifrågasatta öfverflyttningen till kammarrätten af armåförvaltningens årsredogörelser egentligen derför, att denna granskning erfordrade en sakkunskap, som ej kunde finnas hos nämnde embetsverk. Utskottets afstyrkande bifölls på yrkande af grefve Ugglas. Om 4:de punkten, der utskottet afstyrkt ett anslagsbelopp af 22,355 rdr för bildande af en krigshögskola, utspann sig en långvarig diskussion, hvarunder nästan alla talare visade sig lifligt öfvertygade om behofvet af en krigshögskola, men skilde sig i fråga om sättet och utvägarne för dess upprättande. ör bifall yttrade sig hr v. Geyer, dock utan att godkänna utskottets motiver, hr C. Ekman, dock under förhoppning att frågan vid nästa riksdag måtte framläggas i bättre utredt skick, samt grefvarne C. 6, Mörver, at Ugglas och Beckfriis. För antagande af K. M:ts proposition talade hr Björnstjerna, frih. v. Schwerin, hr Ehrenheim, grefve Lagerberg och hr af Klint, hvilken sednare dock under diskussionens gång förenade sig med : a Henning Hamilton, som förordade bifall till K. M:ts proposition med den förändring att för ändamålet måtte anslås 14,155 rdr, till hvilket belopp tal. kom genom afdrag af beräknade hushyror och indvarferingspenafagen. — I detta förslag instämde äfven frih. Stjernblad och grefve E. Sparre. Frih. Sprengtporten önskade att kammaren måtte, tills en ytterligare utredning af frågan vunvits, bevilja det af grefve Hamilton föreslagna belopp för högskolans provisoriska ordnande vid Marieberg. För återremiss talade frih. Bildt. Sedan diskussionen förklarats slutad, begärdes votering, hvarvid först med 58 röster mot 37 till kontraproposition antogs bifall till utskottets förslag; i hufvudvoteringen segrade deremot grefve Hamiltons förslag med 61 röster mot 32. ———— Andra kammaren. Sedan hr Isberg tagit sitt inträde såsom riksdagsman i kammaren och beslut på hr Sjöbergs yrkande blifvit fattadt att på morgondagens föredragningslista sätta främst frågan om tryckning af riksdagens protokoll, företogs behandlingen af Första bä Jinge Denna föranledde en kort disknssion, som vörjades af hr Beronias med tillkännagifvande att an ej deltagit i utskottets behandling af denna hufvudtitel, hvarjemte fal. tillkännagaf, att han i likhet med reservanterna ville yrka afslag på det af K. M:t äskade förhöjda anslaget af 7000 rår till prinsessan FrUgenie hofhållning. I samma syfte yttrade sig hir C. A. Larsson, Reuterkrona, Jan Andersson samt Henrik Hansson, hvilken senare uttalade den förmodan, att om K. M:t visste, hurusom många personer skulle få deltaga i utbetalningen af bidragen till detta anslag, hvilka icke kunde tillfredsställa sina barns rop efter bröd, såskulle anslagsförhöjningen icke blifvit äskad. Hvad denne talare ville föreslå vore, att prinsessan blefve ställd under förmynare. För bifall till utskottets förslag talade hr Björck och statsrådet v. Ehrenheim. Den förre ansåg giltiga skäl saknas, att af denna anledning rubba det goda förhållande som egde rum mellan dynastien och representationen, och trodde att folket skulle med missnöje erfara om detta förhållande af en så obetydlig anledning blefve rubbadt. Statsrådet v. Ehrenheim redogjorde för anledningen till den kongl. propositionen om den ifrågavarande förhöjningen, hvilken haft sin grund deri, att anslaget till H. K. H:s hofhållning redan flera år varit otillräckligt, emedan H. K. H:; för sin helsas vårdande hvarje sommar måste vi: stas på Gotland och dessutom utöfvar en för dess ställning storartad välgörenhet. Sedan diskussionen förklarats slutad och då talmannen framställt proposition, hördes en ensam röst begära votering. Då flere ledamöter ropade: afstå! afstå! uppsteg hr Björek och yttrade, att-han visserligen kunde afstå från votering, men som han trodde, att flere ledamöter hyste samma mening som han, ville han genom votering gifva dem tillfälle att rösta i enlighet med denna mening. Voteringen försiggick följ: aktligen och utföll med 19 röster för, men med 146 emot utskottets tillstyrkande till den begärda anslagsförhöjningen. Andra hufvudtileln som derefter föredrogs bifölls punktvis utan diskussion. Tredje hufvudtiteln gaf deremot anledning till en ganska ng och animerad debatt, för hvilken viicke hinna lemna någon utförligare redogörelse förrän i morgon. Utskottet hade afslagit gjorda framställningar om nedsättning i utrikesdepartementets anslag, men föreslagit en skrifvelse till K. M:t med anhållan om utredning, huruvida någon nedsättning ej skulle kunna åvägabringas för framtiden. Emot detta beslut hafva hrr Björck och Hierta m. fl. reserverat sig och yrkat dels nedsättning med 20,000 rår i det nuvarande anslaget och dels yrkat, att den af utskottet föreslagna skrifvelsen skulle innehålla bestämdaljlyrkanden. Sedan diskussionen, under hvilken utrikesministern tillkännagaf sin afsigt att afgå från sin plats, om de ifrågavarande 20,000 rdr indrogos, Bitvit afslutad, anställdes votering mellan utskottets förslag att oförändradt låta anslaget utgå och hr Ty PENNE: KERKrtE TE: Fö FR ATI Pra RA Tse