; UTRIKES, FRANKRIKE. Den 15 dennes fortsattes diskussionen i lagstiftande kåren om de tyska och italien. ska förhållandena. Garnier Pagås och Ol: livier voro den dagens talare. Den förre betraktade frågan ur en annan synpunkt än Thiers;.han ansåg hvarje land .oeh hvarje regering. behöfva: inflytande och frågade, om detta inflytande borde vara moraliskt eller fysiskt. Det borde, i hans tanke, vara ett moraliskt, ett idernas och principernas, men icke ett vapnens inflytande, hvilket sistnämnda endast kunde ingifva fruktan och skräck. Han gillade derför ingalunda kej.sarens ord; att en nations inflytande beror af. dess. soldaters antal. YMig synes,. för: klarade han, ?en nations inflytande bero al hennes institutioner.? Garviec Pagås kastade härefter en blick på krigsoch marinbudgeterna, hvilka han fann alltför högt beräknade. Hans tal afbördes blott med ringa uppmärksamhet. Ollivier föriäktade i hufvudsaken szmma satser, men i en för regeringen mera. gynnsem enda. Han on såg, liksom den föregående talaren gjort. Frankrike kunna utan oro se de försiggångna förändringarne i Tyskland, men upp manade regeringen att öfvervaka Ryssland och förhindra en allians mellan nämnda land och Tyskland. En bland det demokratiska partiets le:dare Ch. L. Chassin har i en nyligen utgifven skrift med titelo:. ?Larmee et lare volution? framställt de åsigter, som en icke obetydlig del af hans politiska trosförvandter hyser om det franska militärväsendets reorganisation och den militära ställning, hvari ,kejsarriket: kommit genom 1866 års händelser. Arbetet behandlar den franske armens organisation före och under den första revolutionen och kommer till den slutsatsen, att Frankrike bäst skall kunna försvara sin storhet och sin frihet genom att införa det schweiziska militärsystemet, hvilket skulle förskaffa det 3 till 4 millioner krigsdugliga medborgåre med Chassepotge. vär för en årlig krigsbudget af 150,000,000 francs.? NORD-TYSKLAND. Den berömde filologen och professorn i rekisk litteratur vidBerlins universitet öckh firade förl. fredag sitt 60 åriga dok: torsjubileum. Den gamle vetenskapsmannen blef denna dag föremål för de mest smickrande hyllningar. Konungen sände honom en egenhändig skrifvelse jemte en utnäm ning till kansler i fredsklassen af orden pour le merite?, drottningen skickade ho nom en praktfull porslinsvas med de utsöktaste blommor, universitetet, staden Berlin och de flesta af Tysklands och utlandets universiteter och akademier uppvaktade veteranen med deputationer eller lyckönskingsskrifvelser och på aftonen bragte honom studentkåren, i ett storartadt och praktfullt fackeltåg, sin hyllning. Den 14 dennes sammanträder i Berlin er konferens af fullmäktige från alla tullförenivgsstaterna för behanbdlinz af frågan om saltmonopolets upphäfvande. Som president fungerar öfverfinansrådet Echeele. SYD-TYSKLAND. Förliden söndag skulle i Offenburg i Ba den hållas ett möte för att opinera för inkallandet af ett sydtyskt parlament, samt särskildt i afseende på de badiska angelägenheterna fordra ett kraftigt genomförande af det 1860 påbörjade reformverket, ombild ning af armån på grunden af allmän värnepligt, dock så, att tjenstgöringen under freds tid ej utsträckeslängre än för den krigiske utbildningen. är nödvändigt, införande af va enöfningar i skolorna, samti krigsskyldigbolehd fullgörande, såvidt möjligt, mom hemorterna. I spetsen för de till mötet inbjudande är geheimerådet Welcker i Heidelberg... ÖSTERRIKE. Kossuth har nyligen till en af sina vän ner i Ungern skrifvit ett bref, hvari han utförligt uttalar sin åsigt om den nya ställ: ning hvari Ungern inträdt.. Det hade all tid, säger han der, varit hans öfvertygelse