Lördagens aftonplenum ipptogs med föredragning af bankoutskottets menorial n:r 9 12, med förslag till ändringar af ankoreglementet ; och godkändes bankoutskottets örslag utom i de delar, som här nedan omförnälas. Utskottet hade föreslagit, att om någon af bankoullmäktige kommer i den författning, att han icke can vara riksdagsman eller ledamot afutskott, så skulle Han icke längre kunna vara fullmäktig. På yrkande af hrr Ribbing, Bergström och Björek återremitterades denna punkt för att få dessa qvalifikationer borttagna, vika skulle utestänga andra än bekännare af evangeliskt-lutherska läran från att bli bankofullmäktige samt för att få behörighetsvilkoren lika för bankooch riksgäldsfullmäktige. För den dagliga tillsynen öfver bankens förvaltning hade utskottet föreslagit, att fullmäkige skulle välja inom sig två deputerade och två suppleanter. Förut har blott en deputerad och en suppleant blifvit utsedd. Hr Muren ansåg denna bestämmelse innebära för mycket reglementerande, hvilket för en bank vore skadligt och hr Hedlund påstod att den kollegiala for men väl kunde vara bra för öfverläggningar, men ej för fattande af beslut, hvarförutom det lätt kunde hända, att de två deputerade blefve af olika åsigter; hvadan dessa talare yrkade återremiss. Icke destomindre godkändes utskottets förNE med, genom votering afgifna, 70 röster mot 0. Utskottet hade vidare föreslagit: å de på ordinarie stat upptagna tjenster meddelas fullmakt, med undantag hvad angår kassaskrifvarebefattningarne, hvilka endast på förordnande tillsättas?. Hr C. A. Larsson fann det obilligt, att kassåskrifvarne ensamma skulle tillsättas utan fullmakt, men skulle önska att denna bestämmelse tillämpades på alla bankens tjenstemän. Denna sista bestämmelse hade äfven bankofullmäktige, enligt hr Björets uppgitt, föreslagit. Hr De Mare redogjorde deremot för, huru utskottet ansett vådligt att tillsätta en så stor tjenstemannapersona på förordnande, emedan tjenstemännen derigenom blefve beroende uteslutande af bankofullmäktige; och då dessa vid hvarje riksdag omväljas, så blefve, utom olägenheten af en alltför stor rörlighet, denna talrika personal, beroende på godtycket och förmågan att ställa sig in hos de för tillfället maktegande, hvilka borde vara belåtna, då dem blifvit lemnad makt att afsätta för begångna tjenstefel. Hvad anginge undantaget för kassaskrifvarne, så föreslog talaren, att det skulle borttagas, hvilket äfven blef kammarens beslut. Utskottet hade äfven föreslagit, att diskontering och utlåning från handelsoch näringsdiskontfonden i Göteborg skulle ske alla söcknedagar, då den förut blott varit tillgänglig två dagar i veckan. Hr Rundbäck önskade tiden inskränkt till tre dagar i veckan, emedan både de deputerades. antal och arvodet var för litet. Hr Sven Nilsson ansåg förslaget skadligt, emedan det skulle tvinga att välja till fullmäktige uteslutande Göteborgsboer, då talaren tvärtom ansåg nödvändigt att landsbygden hade någon representant derstädes, på det äfven landtboer må kunna erhålla lån. Hrr Kock, Lindström, Proschvitz och C. A. Larsson erinra emot om, huru länge klagan försports öfver bankens tunga former; att om man ville stäfja privatbankerna, så vore det nödvändigt att göra riksbanken lika beqväm som dessa; att bankens styrelseledamöter väl vore till för allmänhetens skull och ej tvärtom, samt att erfarenheten visat att försök att inskränka utlåningsdagarnes antal i enskilda banker misslyckats. Vid verkställd votering segrade utskottets förslag med 77 röster mot 30.