EKONOMISKT. , Det program, som blifvit upprättadt af det sig eå kallande landtmannapartiet inom andra kammaren, innefattar eft och annat, som från vår ståndpunkt torde förtjena en mera speciel belysning. Vi skola icke uppehålla oss vid det nya Pförevarssystem?, som utlofvas skola bbfva ett krafiigt och segrande (?) värn för vår sjelfständ ehuru den punkten väl också kunde förljensa nå gon belysniog, då den ostridigt är af mera ekonomisk än militärisk netur. Den vackra principen, allmän värnpligt?, betyder här ingenting annat än den rådande benägenheten att blifva qvitt skatter i allmänhet och roteringen isynnerhet. Vi behöfva inga stamtrupper, ingen dryg krigsbudget. Vi gå naturligtvis, när faran står för dörren, man ur huse?, men hvilka och huru många blir det som skynda till fäderneslandets försvar, då en så ringa benägenhet till upp offringar för det allmänna visar sig och då man partivis omfattar den beqväma satsen Patt icke sörja för morgondagen? ? ?Skjutsoch väghållningsbesvären ordnas på ett för jordbruket mindre tryckande sätt än det närvarande.? Så lyder en af an knytningspuvkterna i det nya partiet. Man påminner sig att en komit omsorgsfullt utredde frågan och att densamma bragtes under ständernas afgörande v d 1856 års riksdag, men att hela förslaget icke kunde uppgifva någon lindring i dette onus på annat sätt än ett utgifterna blefvo mera kontant och mindre uti dagsverken, bvadan det heta, utan att tillskynda jordbruket någon besparing, skulle komma att med en ansenlig summa öka statsutgifterna. Då sedan den tiden jernvä ar bunnit fördigbyggas kors och tvärs genom Jandet, just uti de riktnin gar, hvarest skjutsningsskyldigheten var besvärligast, samt .å skjutslegan blifvit eså höjd, att den väl betalar erhållen tjenst,