statsutskottet återförvisat ärendet. Menin garne voro mycket delade om lämpligheten. synnerligast ur husbållningens synpunkt, at upplåta egendomen åt telegrafverket; men mar blef deremot under fortgången af förhandlin. garne temligen ense derom, att det skulle vara oklokt att frånhända staten den ifrågavarande välbelägna platsen, vare sig nu att man slutligen bestämde sig för att använda den på sätt K. M:t nu föreslagit eller för något annat statens ändamål. Man tycktes allmännast med återförvisandet åsyfta en skrifvelse till K. M:t om en närmare utred: ning af de många i sammanhang härmed stående förhållanden. I första kammaren fattades beslut om återförvisning utan votering, men i andra kammaren måste man, till följd af talmannens besynnerliga sätt att framställa propositionerna, votera öfvel frågan, ehuru majoriteten var 112 röster mot 26, och således votering icke hade blif. vit begärd, om kammarens mening blifvi inhemtad rörande det förslag, som, enligt hvad debatten hade gifvit vid handen, aildeles påtagligen hade en stor majoritet för sig. p evinnerliga frågan om regleringen rörande de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk torde numera icke längre komma att besvära representationen, sedan kamrarne i dag bifallit den af K. M. föreslagna af statsutskottet förordade uppgörelse med brukets egare, genom hvilken regleringen skulle afslutas. Riksdagen har enom de nu fattade besluten medgifvit, att k M:t, emot det egaren af Dylta bruk för sig och sina rättsimnehafvare afstår från Axbergs, Hofsta och Kihls socknars tjenstbarheter till bruket samt till kronans förfogande afträder kronoallmänningen Hålahult, må, jemte utbetalning till bruksegaren af den på riksgäldskontoret för ändamålet anvisade ersättningssumma, 88,587 rdr 80 öre, låta, med tillämpning för skogen af kongl. kungörelsen den 4 Februari 1811 jemte de författningar, som ändra eller förklara berörda kongl. kungörelse, samt för intagor och odlade lägenheter af författningarne rörande skatteköp i allmänhet, skattlägga och till bruksegaren under skattemannarätt försälja den Östra kronoallmänningen, dock med förbehåll af enskildes rätt till derå befintliga lägenheter. För tredje gången har första kammaren i dag debatterat frågan om intagande i de reglementariska föreskrifterna för riksdagen af några stadganden rörande sättet för ärendenas behandling i utskotten, och för tredje gången har man fått höra upprepas de oliks påståendena om hvad grundlagen stad. gar ellericke stadgar i fråga om sätte för voteringars anställande i utskotten. Kammarens tillfälliga utskott hade förs föreslagit, att för ärendenas behandling utskottet skulle i tillämpliga delar gälla hvad uti riksdagsordningen för kamrarne är stadgadt. Detta förslag återremitterades och utskottet hade nu, för attsammanjemka me. ningarne, föreslagit att sluten votering skulle ega rum i utskotten då tre ledamöter det yrka, samt då vid öppen omröstning rösterna befinnas lika delade. Kammaren biföll emellertid, med 53 röster mot 7, ettaf hr Schartau formuleradt nytt förslag, enligt hvilket i utskottet sluten omröstning skall ega rum så snart någon ledamot det yr kar. —E——RT NRA