uppriktiga. Vi tacka derför den ärade hr Pelle. tan för hans interpellation, trots dess stränga form. Den börjar med att uppställa som ett gifvet faktum, att brefhemligheten blifvit våld förd. Nej, mina herrar, brefhemligheten har icke blifvit våldförd. Lagen ger åt regeringen rättighetcv, den ålägger benne skyldigheten att göra såsom hon gjort. Artiklarne 8, 10 och 90 I lagen om kriminel undersökning gifva åt poli prefekten i Paris och prefekterne i departgmentena rättighet att göra allt som är nödvändigt för att konstatera brott och förseelser, och något undantag finnes icke gjordt med afseende på bref, som lemnats på posten. Denna rättighet har utöfvats af alla regeringar. Under republiken utfärdades den 18 Dec. 1848 ett cirkulär, undertecknadt af Etienne Aragov, hvilket anbefallde att bestag skulle läggas på bref af en simpel fiskalisk anledning. (Oväsen). a röster. Läs upp det eller meddela oss Grefve Walewski. Jag anhåller att man ej aflryter regeringen då hon skall försvara sig. Hr Pelletan hek ju tala i fred, han. Hvar och en som anmäler sig får ju sedan ordet. Hr Vandal. Man hade observerat, att en mängd bret kommo från utlandet, innehåliande diverse småsaker, för hvilka skulle erläggas tull. Cirkuläret föreskref undersökningar alldeles hka dem som nu tadlas. År 1851 blef på gifven anledning åt prefekterne medgilven rättigheten att uppträda såsom undersökningsdomare. Denna sättighet bestreds, men underkastades kassationsdomstolens pröfning; dom utfärdades i saken och denna dom blef VA En röst. Det kallas ju Jagtolkning, sådant der. Hr Vandul. Denna dom säger, att icke något undantag göres för bref anförtrodda åt postverket; att det ej kan antagas att postadministrationen skall begagna denna rättighet till straff. värda irder samt att polisprefekten i Paris och prefekterne i departementena hafva rätt att undersöka bref, sem äro misstänkta för att konstituera en brottslighet. Dessutom finnes en lagstiftning om befordrandet och utdelandet af tryckta skrifter, och rörande dessa få posttjenstemännen när som helst öfvertyga sig om huruvida alla de af lagen föreskriftra formaliteter blifvit iakttagna. När de tryckta skrifterna äro under korsband är undersökningen enkel, men ligga de i kuvert är den mera delikat och då är öfvervakandet mera nödvändigt. Befintligheten af en tryckt skrift i kuvert är emellertid mycket lätt att konstatera. Posttjenstemävnen qvarhålla också de bref, som de misstänka innehålla en tryckt skrift. Hr Felletan. Habemus confitentem reum. Hr Vandal. Men de måste undvika allt som kan hafva utseende af ett angrepp på b efhemligheten. När ett qvarhållet bref blifvit öppnadt af kompetenta auktoriteter, men det belunnits vara onödigt att underställa saken domstols pröfning, äterlemnas det till postd rektöreu, som omibesörjer att det blir befordradt enligt adressen, sedan det blitvit försegladt och försedt med stämplad inskrift: öppnadt af laglig myndighet. (Oväsen från flera håll). En röst Men detta är ju rent af ett organisera dt våldförande af brefbemligheten! Hr Vandal. Man säger och det har allarmerat allmänna meningen: För att få reda på det ni söker efter, är ni tvungen att öppna de förseglade kuverte.na.? Det är ett misstag mot hvilket gila, som känna detaljerna af tjensten, skola protestera. Vanan att handtera bref ger åt känseln i fingrarne en utomordentlig finhet (Buller från flera bänkar). Dessutom finns det yttre tecken som göra att man kan se om tryckt skrift är innesluten i kuverter: likheten hos kuverterne, utanskriften o. s. v. Tack vare dessa tecken kan en intelligent tjensteman lätt upp täcka ett misstänkt bref och anmäla saken för wederbörande. Men aldrig har man öppnat ett bref för att se efter om tryckt skritt fanns der Man har blott hållit sig till den yttre karakteren hos brefvet, Men jag kommer nu till den tryckta skrift, hvarom är fråga. Hvad har då tilldragit sig? Man meddelade att en antografisk skri:velse ut.gått från en furste, om hvilken jag skall tala med vördnad — jag hyser aktning för olyckan. Polisprefekten anbefaller, administrationen lyder. Se der sjelfva faktum; det var lagligt och reglementariskt på samma gång. Dock vill jag medgifva, att det ej var så rätt att skicka ull Paris de bref, man tagit vara på i departementena; men detta rör blott det formella. Bad har nu resultatet varit af cirkuläret af den-24 Januari? Hurmänga bref ha blifvit skickade til. Paris? Det är alldeles icke femton tusen, såsurv den ärade hr Pelletan nyss sade, utan fem, ja fem bara, och af dessa ha blott två blifvit qvarhKållna 1 24 timmar, de öfriga i två timmar biott. innan .Ie befordrades vidare. Se der det sannfärdiga re. Wiltatet af detta cirkulär, dtta är den rysligt vio !erade brefhemligheten. Opinionen bar varit off.ör för en surprise, den har icke kunnat läsa cirkuläret innantill. Administratio nen har handlat fu Ukomlig. öppet eller tror man att hon skulle tagit fyra tus.P postmästare till förtrogne 1 en tadelvärd handi, v8för att sätta ett stort lands brefvexling i bel. gringstillständ, såsom hr Pelletan nyss uttryckte si? Vördnaden för brethemligheten är dande lag hos postverkets alla tjenstem.Xn; de ha på sätt och vis insupit grannlagenhetens mjölk när de inträdde i det administrativa lifvet (Skratt). Då jag tillbakavisar devna anklagelse med så mycken ifver är det både för att göra franska I folket förvisssdt om posttjenstemännens redbarhet och för att skaffa dem upprättelse för orätt: wisa misstankar. Jag har bakom mig en persoli nal om 28 (00 personer, som ha sin heder att försvara och det är i denva heders namn jag protesterar mot en enklagelse utan grund (Mycket bra!) och jag tror mig kunna säga, utan att vara långt från sanningen, att här vid lag det mera ! varit politisk fiendtlighet än fruktan för bref-l. j en bestån hemlighetens violerande som gjort sig gällande. Hr Ernest Picard. Kammaren har med välvilja mottagit generalpostdirektörens förklaringar, men det är tillå et att tro, att den ej är öfverens med honom i alla punkter. Den hade visat den underordnade tjenstemannen, som skyddas af ministrarne, ett öfverseende, som den ej kan skänIka doktrinen. Denna doktrin ger således åt administrationen rättighet att öppna medborgares . Meet. Hur har denna kassationsdomstolens doktrin tillämpats i förevarande fall? Har undersök ving inledts mot författaren at brefvet? Det är ey troligt. Denna skrifvelse är ——märk väl — ej nå got manifest, utan ett bref, skrifvet till en vän, e Mt bref som möjligen innehåller några allusioner: dem regeringen kan finna sårande, men i hvilket man ej kan spåra något angrepp, icke en gång i indirekt form. Har brefvens qvarhållande blifvit konstateradt genom något protokoll? Nej, någowt prutokoll har man ej brytt. sig om och följaktligen har man i denna punkt icke följt I, Jagens bud... Nåväl, hur vill poststyrelsen förklara detta.? Jag skall bevisa, att under sex månader man ;gått till väga på samma sätt mer än sex gånger. — Det gamla svarta kabinettet finns ei mer qvar. Man har ersatt det med någonting som man gaem OM en fyndig eufemism kallar dräjsmilsbyråm (Skratt). Jag känner en handV lande i Cannes;, som har handlingar hvilka bevis att sedan 1852, nedan andra handlande få sina bref med första. post, har han erhallit dem först med den dereft. er ankommande. Tydligen hafva hans bref blifvi.t lästa. Samma faktum har man observerat med z indra korvespondenser. Man kan icke dementera 1 vig. Hr Haentjens. Ni skall bli flementerad på det mest slående sätt. Hr Picard. Af hvem? Af er kanske, som inte har reda på saken? (Skratt.) Således. vi stå här gentemot en formel violation af lagen. Det tyckes som det vore svårare än man tror för feLi: liharatT ARh micctraondot är gal