DE OSYNLIGA I PARIS, ) AF .GUSTAVE AIMARD. Öfversättning. FÖRSTA DELEN. Jag har den äran att nedlägga min vördnad för herr Piquoiseux?, yttrade han med släpig och snörflande röst, helt och hållet olik det brutala och hastiga uttal, som kort er användes af den tölpaktige Coquillard. Om man lägger denna röst tillsammans med det sjelfförnöjda och sliskiga väsende herr Charbonneau antagit, så skall man inse att han borde vara temligen öfvyertygad om sitt personliga värde. Ah! är det ni Charbonneau?? sade den unge mannen utan att lyfta upp hufvudet, i det han afslutade en förut påbörjad skrifvelse. ?Jag sjelf, till er tjenst.? ?Hvarför, för djefvulen, kommer ni så sent?? Klockan är knappt half pio.? Patron är ursinnig på er. HiDet är icke möjligt. Jag trodde mig komma för tidigt. Han har redan frågat efier er två gånger.? Två gånger!? ropade Charbonneau, som hastigt vaknade ur sitt apatiska lugn och ) Se A. B. -p:r 11—13, 15—17, 19, 21, 23, 24, 27, 29—39, 42, 44, 45 och 48.