utskottets betänkande n:r 32, i ar aNg ä granskning af riksdagens justitie-om ;-:smans embetsförvaltning, samt n:r 35, tillstyrxande K. M:ts proposition om ändring i kungörelsen den 13 Nov. 1860 om allmänna beväringen. Kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r 5, angående intagande i de reglementariska föreskrifterna för riksdagen af några stadganden om sättet för ärendenas behandling i utskotten, gaf anledning till en långvarig, men föga intressant öfverläggning rörande fördelarne och olägenheterna af öppen eller sluten votering. Utskottet hade föreslagit, att för ärendenas behandling i utskotten gälle i tillämpliga delar hvad i riksdagsordningen för kamrarne är stadgadt. Mot detta förslag uppträdde hr Wern, som bland annat ådagalade ätt denna föreskrift skulle leda till absurditeter och varmt förordade den öppna voteringen, samt påyrkade att utskottets förslag måtte afslås. Om samma åsigt förenade sig hr Bildt, som isynnerhet lade vigt på att man endast borde reglementera mer än ytterst nödvändigt vore och lemna de närmare besfämmelserna åt framtiden. För afslag talade dessutom hrr Wallenberg, Caspersson, E. W. Nordenfelt och Thorburn. Hr v. Geyer talade för bifall. Motionären frih. af Ugglas anförde såsom bevis på nödvändigheten af en föreskrift i ämnet just statsutskottets beslut att endast öppen omröstning skulle vara tillåten, ehuru grundlagen tydligen medgifver både öppen och sluten, men erkände för öfrigt act de konseqvenser, hr Wzern dragit af utskottets förslag, i viss mån vore riktiga, och önskade derför att frågan måtte återremitteras. Med honom förenade sig hr v. Koch, frih. Sprengtporten, grefve af Ugglas och hr Nordström. Den envisa tvisten kunde ej slitas utan votering, som utföll med 64 röster för återremiss mot 30 röster för afslag.