Causerier från Paris. Rustningar till expositionen. — Väl.iga spekulationer. — Inkasseringen redan börjad. — Belöningsfesten. — Kommunikationerna inom Paris. — Förberedelser å teatrarne. — Åtskilliga expositionsartiklar. I dag regnar det som om himmelen vore öppen och bestämdt göra vi bäst om vi afstå från en promenad. I stället skaffa vi oss litet eld i spiseln, litet vin på bordet, en liten cigarr i mun, och så sätta vi oss på vär lilla soffa och språka en liten stund. Parisarne lina för nirvarande ett herrskap som väntar storfrämmande. Man fejar från vinden ner i källaren, och inreder skåp och garderober till boningsrum. Alla menniskor lefva för expositionen, och vänta blott att kunna Ilefvu på den. Dock icke alla. Mången ser med bedröfvelse sommaen till möte, ty när de väntade främlingarne inkräktat alla boningar, skola infödingar i tusental irra husvilla kring på Paris galor. Kanske skall det dock gå med hotellvärdarne här, som det gick med mänga värdar och värdinnor i Stockholm under vår lilla exposition. Man väntar att främlingar skola strömma hit i skaror så talrika som Egypiens gräshoppor, men måhända här man beräknat iila, och då straffar prejeriet sig sjelf och blir ytterligare straffadt. En at våra vänner talade nyligen med sin värdinna om sitt rum, och hoppades att få bo för samma pris (50 franes i månaden) under expositionstiden, Värdinnan höjde på axlarne, och hennes min uttryckte djup medlidande med den stackars gossens enfald. — Efter den 1 April kostar rummet 100 francs, yttrade hon bestämdt. Men, min bästa fru? — — Värdinnan afbröt invändningen: — Hvarför tror ni, min herre, att vi ställt till en exposition, om icke för att förtjena? Det Jigeen en djup beiydelse i värdinnans ord. Hon uttalade den grundtanke hvarpå jätteforetaget hvilar. I Man skulle kuxna påstå att exp sitionen redan är öppnad, ty inkasseringen har börjat. Nyfikna (vetgiiga) strömma i massa hvarje dag till lokalen för att betala en franes och se hur arbetena skrida framåt. Flera dagar har man räknat öfver sex tusen besökande. Af abonnementskorten äro redan 2000 tecknade. Det är ju lofvande? Man har redan börjat att ställa i ordning för den stora festen, dä belöningarne skola delas ut åt exponenterna. Högtidlig-! heten skall ega rum den 1 Juli i industri-! palatset i Champs-Elystes. Det bör bli en fest utan like, om man får döma af anordningarne. I Föreställ er det stora pala!set förvandladt! till en cirkus, vid hvars ena sida höjer sig den tron, der kejsaren skall sitta omgifven af alla regerande furstar, som då finnas i Paris, och af kejsardömets högsta digpitärer. Midt emot tronen äro platser bestämda för diplomatiska kåren. De fyra första bänkraderna äro för de belönade exponenterna och prisdomrarne. Alla öfriga platser upptagas af dem som ega abonnementskort. Antalet af platser blir sexton tusen, och ändå kommer man att sitta både beqvämt oeh rymligt. Bänkraderna indelas i afdelningar om fyra bundra platser, och hvarje afdelning kommer att ega sin särskilda ingång. Man gör allt för att undvika trängse! och förvirring, och att döma af virket tyckas de ofantliga amfiteatrarne äfven erbjuda tillräcklig säkerhet för den dyrbara last de komma att uppbära. På södra sidan redes plats för orkestern, I som kommer att bestå ar 800 musikanter. Midtelpartiet utgör en stor plan, dekorerad med trettiosex trofeer, som bildas af de anmirkningsvärdasie bland de belönade produkterna. Rundtomkring planen löper en bred väg, der pristagarne skola defitere till ett antal af omkring fem tusen. od Hela palatset klädes invändigt med rödt sammet, hvars draperier prydas med puldfransar. Denna dekoration bör göra cn storartad effekt. Man höpnar redan, fastän man blott ser en del af de jättelika ställningatne. Anordningarne för festen äro beräknade att kosta 700,000 francs. i Skola vi nu också tela om programmet för ceremonien? Ja, hvarför inte. Så hör dår Pristagarne samlas i en salong i första våningen och tåga sedan i procession ned i cirkus, med svsjande bänr, som utvisa hvilken grupp och klass de tillhöra. En embetsman skall läsa repporten och uppropa de belönades natan under defilen. För att höras af sexton tusen menniskor behöfves i sanning en stentorsstämma: Måhända kommer embetsmannen att begagna en kommando-ropare. Hvarje pristagare, som förtjent hederslegionen, eller stora medaljen, skall mottaga belöningen af Napoleons egen hand. När den stora fredsfesien väl är slut kommer efterspelet. Man har mycket grubblat på hur man skulle kunna på något sätt 1å igen sina 700,600 francs. Festuokalen bör kuvna användas till något inbringande, och man har allvarligt tänkt på att der ans ordna jättekonserter. Om kejserliga kon msssanen ville lvssna fill vårt anspråkslösa