as utan alseende. EENEESEOARR ENA —— Ur den 8. k. gula boken, hvilken i dessa lagar utdelas åtfranska kamrarnes medlemnar, meddelar Indp. belge den del, som vandlar om de utländska förhållandena. Jenna del af boken innehåller egentligen cke några förut okända upplysningar annat in i afseende på den österländska frågan; ich hvad den meddelar: om förhållandena vå Kreta och i andra ottomaniska proviner är af ganska stort intresse. Frankrikes vandlingssätt och språk i Konstantinopel ramställas med mycken bestämdhet. Den kejserliga regeringen har oupphörligt up: nanat till billiga eftergifter, men Porten var varit obenägen att följa dess råd. I seende å den serbiska frågan finner man tt Frankrike fortfarande påyrkar fästoinvarnes utrymmande, men att dess bemölanden hittills varitfruktlösa. — Till slut ramställes likasom i förbigående en ganska karp kritik öfver bristerna i Turkiets inre styrelse. Vi meddela här de ställen som röra Kreta och Serbien: En agitation, som till en början endast gick at på att erhålla vissa administrativa eftergifter, appstod på Kandia i början af sistl. år. På detta ymråde kunde de enklaste frågor, om de icke afgjordes i rättan tid, antaga stora proportioner. Hellenerna på Kreta togo sin tillflykt till ett sjelfständighetskrig; de hafva i minnet de resolutioner, som åter ställde dem under Portens öfverhöghet, och ha mer än en gång genom att gripa till vapen mot den turkiska förvaltningen visat, att de icke afstått från att vilja förverkliga de förhoppningar, som gingo om intet år 1830. Det var af mycket stor vigt för den ottomaniska regeringen, att icke låta det missnöje tillväxa, hvartill symptomer visade sig, och att göra allt -för att förekomma nya oroligheter. Kretensernas klagomål tycktes isynnerhet vara riktade mot guvernörens regering. Vi ha uppmanat Porten att skicka till Kandia en särskild kommissarie, som hade i uppdrag att taga reda på sakernas verkliga tillstånd och var försedd med tillräcklig fullmakt för att afgöra de frågor, som kunde ordnas, på stället. Tyvärr blef, trots oupphörligt förnyade råd, den af Porten utsedde embetsmannens afresa uppskjuten dag efter dag, och när han kom till Kreta, var det rätta ögonblicket förbi. Närvaron af talrika trupper hade oroat och uppretat befolkningen; deras overksamhet och felaktiga manövrer upplifvade alla förhoppningar. Svårigheterna tilltogo hastigt; ordet: införlifvande med Grekland? uttalades och sattes i stället för det reformprogram, om hvilket den ottomaniska regeringen hade i början kunnat komma öfverens med kretenserna, om dess beslut varit så skyndsamma, som ställningen kräfde. Under det att insurrektionen förstärktes allt mer och mer genom ankomsten af främmande elementer, spred sig agitationen till Turkiets helleniska provinser och exalterade i högsta grad den allmänna meningen i konunganiket Grekland. Hela orienten kände återverkan jeraf. Uppmuntrade af förhållandena, fordrade serberna å sin sida ordnandet af de ännu oafgjorda tvistigheterna mellan furstendömet och den suzeräna makten. Frågan om fästningarne, hvilken vi redan år 1862 rådde Porten att genast afgöra i en för befolkningarnes önskningar gansan riktning, har ånyo kommit å bane. åra uppmaningar i Konstantinopel äro ännu desamma som förut; vi tilläxga dertill det stora nödtvåag, som förhållandena innebära, och vi skatta oss lyckliga öfver, att den ottomaniska regeringen slutligen velat taga dem i allvarligt betraktande. Men frågan om Kreta står hel och hållen qvar. Skola väl, efter den skakning, som hon förorsakat i orienten, och inför de sympatier, hon väckt i Europa, de kombinationer, som till ea början ansågos tillräckliga för att afgöra henne, vara detta ännu i dag? Allt manar den ottomaniska regeringen att icke invagga sig i bedröfliga illusioner. Det är ej nog för henne att mer eller mindre fullständigt bilägga vissa materiella svårigheter, utan hon måste inse deras moraliska vigt, gå till botten med sakerna och icke skygga för de uppoffringar, som kunna bevara henne för dylika krisers återkomst tid efter annan. Icke den minsta faran i dessa förvecklingar är att defördröja hennes finansers upphjelpande och befrämjandet af alla de framsteg, som ensamma förmå tillförsäkra henne de verkliga vilkoren för lifskraftighet. Hon måste å ena sidan använda en allt större och större omsorg på uppgörandet af sina budgeter och strängt följa dem; genom goda ekonomiska åtgärder förskaffa sig rikare tillgångar utan att öfverbetunga befolkningarne, samt elutligen i skatteuppbörden införa förändringar, som vå samma gång se skattkammarens och de skat tandes intresse till godo, ty det nuvarande uppbördssättet är den väsentligaste och svåraste orsaken till muselmanernas.så väl som den kristna befolkningens lidanden. Å andra sidan påkallar den allmänna undervisningen regeringens särskilda omsorg. Alla klasser önska sig den. Den gör för hvarje dag allt märkbarare framsteg bland de kristna befolkningarne, tack vare deras häg att taga initiativet. Den undervisning, muselmanerna erhålla, är högst bristfällig och ofullständig; den förklarar den tilltagande svårigheten att bland dem finna tjenstemän af alla gra der, som äro sitt kall vuxna. Denna reform förtjenar intaga främsta rummet i Portens verksamhet, och han kan icke längre uppskjuta att gripa sig an med densamma i hela dess omfång. Det är icke mindre nödvändigt, att sultanens regering besluter sig för att genom arbeten af all mänt gagn på allvar utveckla de ofantliga rikedomar, hvilkas tillvaro knappt tyckes vara anad, samt att för detta bestämda ändamål göra ett intelligent vädjande till de utländska kapitalen, som ensamma förmå väcka lif i Turkiet, men hvilka oerfarenheten och fördomarne hittills ha hållit på afstånd. Kejsarens regering är genom trängd af denna öfvertygelse, hvars uppenbara riktighet de tio sista årens erfarenhet så fullstän. digt ådagalagt. Hon har icke spart på sina råd. och utan att undersöka i hvad mån ce blivi följda, skall hon förnya dem, om så behöfves. öfvertygad, att hvarje dag, som förflyter, mere bjudande kräfver verksamma mått och steg. EEE Valen i Slesvig till nordtyska parlamen tet. I lördags företogs den officiella hop: ee stanna Af idao ankomnt