Ås QUE PE ED PARIDT JUTSSPGE UNB SIE TM ål andra medborgare, hos hvilka sednare rec , särskildt vill rekommendera det, enär det elsamma redan torde finnas i de fleste juri n I sters ego. —lt— h aj Minne af Johan Olof Wallin. Stockholm g (Ad. Bonnier, 1865. Pris: 3 rdr 50 öre. , Minne af Esaias Tegner. Stockholm. (Ad e Bonnier, 1866. Pris: 5 rdr 50 öre.) al Utgifvaren har i dessa Minnen sammanför lefnadsteckningar, åminnelsetal, minnessån ger, tidningsnotiser, m. m., m. m., öfver och om de båda store männen. Författarne til all denna vidlyftiga litteratur bära till er Idel namn, hvilka böra till den föregående , litteraturperiodens berömdaste: Geijer, Win gård, Agardh, Fahlerantz, C. A. Hagberg Im. fl. Företaget vittnar om stor pietet och en kärlek för litteraturen, som blifver nä stan rörande, då man känner huru litet man hindrat den från att vara oegennyttig. Kommande litteraturhistorici skola dessmera tacka utgifvaren. För dem blifva hans Minnen vigtiga, ty de gifva reliefen af samtiden åt deras föremål; då hvarje represontative man? bör ses ur ljuset af den tid hen representerar, så bjuda de på sådust ljus. Det finnes vidare egentligen blott en krtik af skalder, som duger: detta är icke den enskildes, den än så begåfvade I kritikerns, hette han också Johsson eller Heiberg eller Julian Schmiät, utav den, som är somman af mångas opinion, lärdes och Jolärdes, begåfvades och enraldiges, de skilda tidernas. Till denna samfälda, objektiva kritik har litteraturhistorikern att framförallt lyssna; först i andra rummet sätte bu: sin egen opinion. Vänner af v.r litteratur kunna vi meddela den säkerligen glädjande nyheten, att man har att motse likartade Minnen af Franzen och Geijer, samlade af samme utgifvare. Svensk litteraturtidskrift, utgifven at 6. EP. Nyblom. . Tredje årgångens första i. 1:eFörsta häftet för innevarande år av Svensk literaturtidskrift innehåller län 2 Ir censioner af Dunkers skrift om reviov 2: svensknorska föreningsfördraget, :.:av ers reseminnen från Orienten, Lasseas uainete om döttrar?, ?En arbetares dotter?, Under ljusa dagar?, ?Vintergrönt?, Virgins dikter samt Brauns samlade arbeten. Författaren af kritiken öfver Dunkers märkliga arbete om revisionsfrågan utgår från unionsvänlig och skandinavisk synpunkt, men har det oaktadt ej lyckats rätt fatta Dunkers ståndpunkt, hvilken i grund och botten otvifvelaktigt har samma karakter, eller göra rättvisa åt bans uppfattningssätt. När kritikern förebrår hr Dunker ?svekfulla och obevisade insinuationer?, som förmenas stundom gå in ?nära nog på skandalens område?, har han alltför litet betänkt sina ord, och när han talar om författarens ?bit terhet? mot Sverge, har han gjort sig skyldig till en obevisad och obevislig tillvitelse. Det är mycket sannt, att Dunker är temligen härdhändt, men detta med skäl och gruader, om hvilkas riktighet i alla händelser han sjelf är fullt öfvertygad, mot åtskilliga ledande män inom Sverges regering och ståndsriksdag, men att detta skulle innebära detsamma som bitterhet mot .Sverge kanna vi ej inse! Mycket kan vara att säga om och emot Dunkers arbete, men skall kritiken lända till gagn, så är det först och främst af vigt, att man ej i en motiverad åsigt, som man ej kan gilla, ser en insinuation?, eller framställer en historisk granskning af ett antal offentliga personers offentliga verksamhet såsom dikterad af fördomsfull bitterhet mot ett folk, för hvilket hr Dunker bevisat sig hysa vänskapliga och broderliga känslor. — På hr Oscar L. Lamms förlag har nyss utkommit: Kort framställning af den politiska ekonomien af J. G. Courcelle-Seneuil. Öfver1 sättning. I Frankrike?, säger författaren i sitt företal, ?börjar man numera känna, att det för den bildade mannen är en skam att vara okunnig uti den politiska ekonomien. Mindre ofta än förr påstår man sig ega insigter i denna vetenskap, utan att hafva lärt sig den, och man börjar ana, att det är svårt att lära sig densamma utan att studera den.? Väl, om delta äfven gällde om de samhällsklasser inom vårt land, der den politiska ekonomiens läror skulle utöfva det största inflytande och medföra det största gagn! Ingen ställer sig ostraffad utom hörhåll för vetenskapen. Fabrikanten, som försmår kemiens anvisningar; den handlande, som utan att den politiska ekonomien lärt honom det, i sjelfva verket icke vet hvad : han sjelf gör, plikta lika mycket för sin misstro mot civilisationen. — Sverges försvarsväsen ordnadt på grundsatsen af allmän värnepligt. Under denna titel har red. af Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning nu i bokform (148 sid. 8:0) utgifvit den serie af artiklar, som i vämnde tidning varit offentliggjorda. Man finner här ett i alla sina detaljer utarbetadt förslag till organisation af ett nationalförsvar på folkbeväpningsgrund. Hvilka andfärkningar, som än från den ena eller andra synpunkten : å göras mot detta förslag, så har man dock den fördelen alt. deri ega en positiv plan, kring hvilken diskussionen rörande denna högvigtiga angelögenhet kan vända sig; författarne hafva, drifna af fosterländskt nit, derpå nedlaggt så mycket sorgfälligt arbete, att det torde bli omöjligt att bemöta deras framställningar endast med axelryckningar och förnämt öfversitteri; vi tra att hvar och en som vill att saken skall få en grundlig utredning -och någonting, som är bättre än det närvarande komma tillstånd, skall vara dem tack skyldig. Vi torde ofta få anledning att återkomma till detta förslag, ehuru på en annan plats än under litteratursfdelningen. Boken är, likmätigt sitt högstämda och fosterländska syfte, tillegnad konung Carl XV. — Af B. E. Malmströms Samlade skrifter har första delens sednare häfte hitkommit från Örebro, Lindhska firman, Det innehåller fortsättningen af Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Vi återkomma dertill. — Småteckningar af en ungdomens vän. Andra häftet af detta periodiskt utkommande arbete, innehåller några nätta barnasagor, H. Wergeland, samt under rubriv .: ?skön-. litteratur? anmälningar af Marsk Stigs