Article Image
STOCAHOLM den 15 Febr. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) 5 Berlin den 9 Febr. Andtligen har den nordtyska förbundsförfattningens verk efter något svåra födslovåndor väl -ännu icke sett offentlighetens ljus, men likväl tillsvidare blifvit faststäldt mellan Preussen och förbundsregeringarne. I middags undertecknades protokollet, som stadfäster författningsförslagets antagande af alla förbundsregeringarna. Det är väl till förståendes till en början endast fråga om förslag, som först kan erhålla gällande kraft genom att antagas af parlamentet och-de särskilda kamrarna, Och detta har af bekanta orsaker sitt goda med sig ur liberal synpunkt. Författningsförslaget innehåller föreskrifter, som göra ingenting mindre än befrämja de inre friheternas utvidgning. Tvärtom skola kamrarnes rättigheter derigenom betydligt inskränkas. Hade. regeringarne uppgjort ett definitivt fördrag, skulle man utan tvifvel ha försökt göra en stark -påtryckning på parlamentet genom att erinra, att ändringar äter kunde sätta hela det. mödosamma verket på spel. Nu kan detta icke göra sig. gällande med samma kraft och verkan. Allt kommer väl i alla händelser ett bero af de om tisdag den 12 dennes förestående valen, men om icke den allmänna rösträtten bereder oss en oförmodad öfverraskning, skall majoriteten af de ur valurnan utgångna kandidaterna högst sannolikt icke bli guvernemental. Den preussiska statsförfattningen, som har uthärdat så mången storm och så månget undergräfvande avfall af de konservativa mullvaderna, skall äfven med bepröfvad seghet och lifekraft genomgå de faror, som, om det ginge efter junkrarnes beräkning, sällsamt nog skulle beredas densamma genom det nordtyska parlamentet. Stort har i dessa dagar det missmod varit, som grefve Bismarcks nya afvikelse på ganska reaktionära irrvägar väckte hos det nationella partiet. Representantkammaren hade vid antagandet af vallagen till parla mentet betryggat representanternas tafrihet mot alla sådana sofistiska anläggningar, som det illa beryktade öfvertribunalsbeslutet af den 29 Januari 1866 gjorde, men tyvärr glömt att genom föreskrifter i lagen äfven skydda redogörelserna för parlamentsdebatterna för åtal inför rätta, på sätt den preussiska presslagen bjuder i afseende u sanningsenliga redogörelser för kammardebatterna. Den obegriplioa försummelsen skulle godtgöras genom en motion af representanten Paur, som tillhör venostern. Motionen antogs också i representantkammaren med stor majoritet. Regeringen förhöll sig neutral, och heunes officiösa organer försäkrade till och med, att de icke hade några invändningar att göra mot detta lagförslag. Till följd häraf föreslog äfven herrehusets utskott med 9 röster mot 3 den Paurska motionens antagande. När debatten föreföll i sjelfva herrehuset, reste grefve Bismarck i plötsligt och påyrkade på eit ifrigt, ja lidelsefu!lt sätt lagens förkastande. Man trodde sig icke längre höra den store statsman, som för sina vidtatseende planer hade glömt sitt småaktiga junkergroll till liberalismen, utan hans gengångare från 1849 och 1850. Herrehuset slog naturliglvis genast om och förkastade hörsamligen lagen med öfvervägande majoritet. Sä blef den preussiska pressen förklarad fågelfri hvad. parlamentsdebatterna angår. Hvarje misshagligt tal, hvars undertryckande regeringen önskar, kan af hvilken allmän åklagare eller polischef som helst tagas i beslag. Och under sådana förbud skulle det par:ament öppnas, som sammankallats för att grundlägga NordTysklands enhet! Hvilken återverkan den allmänna meniogen häraf erhöll, är lätt att tänka sig. Från provinserna inberättades till regeringen, att valrörelsen till följd af denna opolitiska åtgärd helt och hället artade sig till vensterns förmån. I afton kommer nu der Staatsanzeiger sent omsider fram med förklaringen, att parlamentets förbandlingar skola erhålla offentlighet på samma sätt och med samma frihet som de preussiska kamrarnes. Skada blott att de preussiska tidningarne icke ha lagen, utan regeringens fördragsamhet att tacka för detta skydd, hvilket i hvad ögonbliek som helst kan återtagas. Och härigenom har man icke en gång undanröjt farhågan, att hela denna senfärdiga förklaring endast är beräknad på valen! I dag afslöts vära kamrars session med sedvanliga ceremonier. Konungen uppläste sjelf trontalet, hvilket teiegrafen och tidningarne komma att meddela er. Ea ut förlig redogörelse derför vore öfverflödig. Sessionen har varit en af de längsia och innehållsrikaste, som de preussiska tidböckerna antecknat. Några mycket goda lagar ha stiftats, bland andra den af SchultzeDelitseh föreslagna om associationer, hvil: ken förlänar dem juridiska civilpersoners rättigheter och befriar dem från den administrativakontrollen. För första gången har äfven budgetlagen blifvit antagen på grundlagsenligt sätt före det år, då den träder i kraft. Att frukterna af detta inträdande på den konstitutionella banan icke åter skola göras om intet, derför skall folket ha att sörja vid parlamentsvalen. AR Försla et om en rikedagstidnings utgif vande torde redan i morgon förekomma til behandling i första kammaren, hvars till fälliga utskott behandlat ärendet. Den tanke som ligger till grund för ifrågavarande för

15 februari 1867, sida 2

Thumbnail