(Insändt.) Ännu ett ord angående maturitetsexamen. Under signaturen. —v— har en insändare i Aftonbladet n:r 21.ånyo tagit till ordet om ofvanskrifna ämne. Insändaren finner för godt att upprepa hvad han redan en gång förut sagt angående de vid maturitetsexamen till behandl.ng på modersmålet utgifna ämnen ochanför slutligen de, som vid vårexamina utgifvits, något, som jag sjelf verkligen i mitt förra svar först tänkte göra, men jag ansåg det sedan icke behöfligt, då, som jag tror, dessa ämnen i ecklesiastikdepartementet finnas tillgängliga. Men då min värde motståndare anfört de vid vårexamina utgifna ämnen och tillika uppfordrat mig att tillägga de för höstexamina, vil jag följa hans exempel i Popartiskhet? och utvidga samlingen med ämnena för höstexamina 1864 och 1866, hvad de felande, nemligen de för hösten 1865, beträffar, så har jag icke tillgång till dem, men dessa och de, på hvilka insändaren i Aftonbladet n:r 21 lemnat förteckning, torde i 2 vara tillräckliga. 1. Förutsätta de dogmatiska skiljaktigheterna mellan den lutherska och den reformerta kyrkan någon olikhet i uppfattningen af Guds egenskaer? 2. Om olikheten mellan det latinska och grekiska språket i syntaktiskt hänseende. 3. Om nyttan af språkstudier. 4. Hvilka voro orsakerna till Kalmarunionens upphörande? 5. Öfversigt af de förnämsta förändringarne uti den romerska statsförfattningen före Kristi födelse 6. Om följderna af den franska revolutionen. 1. Betydelsen af den lutherska reformationen. 2. Talarekonsten hos greker och romare i den klassicka forntiden. 3. Grekernas deltagande i Cyri fälttåg mot Artaxerzes den andre. 4. Korstågens följder. 5. I hvad mån har Sverges läge och naturliga beskaffenhet I. öfrigt varit gagnelig för civilisationens uppblomstring i detta land? 6. De utmärkande grunddragen hos Lappmarkernas flora. 7. Hvilka förändrade förhållanden medförde för Sverge dess deltagande i trettioåriga kriget? 8. Karakteristik öfver Oliver Cromwell och hans regering. Det, som vid betraktandet af såväl dessa, som de af insändaren i Aftonbladet n:r 21 anförda ämnen, faller hvar och en i ögonen är otvifvel aktigt, att de flesta äro för svåra, för att af abiturient på 6 timmar och utan alla hjelpredor kunna både afhandlas och renskrifvas. Jag vill blott till hvad jag förut yttrat, angående t. ex. ämnet n:r 2 af de för 1864 och n:r 1 af de för 1866 påpeka svårigheten, ja, åtminstone hvad det sednare ämnet beträffar, omöjligheten att i maturitetsexamen behandla dem. Samma anmärkning är äfven att göra vid flera af de i Aftonbladet n:r 21 citerade, utom hvad jag förut om åtskilliga nämnt. Då insändaren ju sjelf är af den meningen, att äfven andra ämnen än hi storiska böraj uppgifvas, frågas blott af hvilken beskaffenhet de icke-historiska varit, t. ex. de naturhistoriska? — Om de teologiska har jag redan yttrat mig. Svaret kan hvar och en uppgifva, som opartiskt genomläst förteckningen på ämnena. Att efter hvad som blifvit sagdt, närmare -ingåi detalj och betrakta hvarje ämne för sig, anser jag icke behöfligt, häraf skulle blott en lika ändlös som ändamålslös strid uppstå, åtminstone om hr —v— åter uppträdde, och enär äm: nena ju, äro anförda, di detstår hvar och en fritt att öfver dem göra sina betraktelser och fälla sitt omdöme. Hvad hr —v— vidare beträffar, tror jag honom göra orätt, då han icke observera, att jag alltid vid mina anmärkningars framställande på samma gång som jag talat om ämnenas beskaffenhet, också nämnt den derför föreskrifna tiden och de fordringar, som nu ställas på en afhandling för ma uritets-examen — kanske gjorde jag deremot orätt cå jag icke alltid kur: siverade detta. Dertill får jag äfven anhålla om att man må fästa afseende vid den omständigHeten, att vid dessa afhandlingars författande ingen hjelpreda får begagnas. Hvad den så mycket omtalade ynzlingens studiekrets beträffar, tyckas vi derom vara af olika åsigt. Mig förealler det alldeles naturligt, att denna studiekrets? just är läroböckerna och lärarens muntliga meddelanden, men som läraren vid sin muntliga nndervisning har läroboken och de deri fastställda kurserna att följa, så blir i alla fall lärjungens studiekrets att söka inom läroböckerna. Blue lärjungen genom egna studier, eller lära. ren i sin muntliga undervisning gå utom läro boken, så är detta något, som nog i Kmnenas behandling torde visa sina följder, men att taga detta med i beräkningen vid fordringarnes uppställande och allrahelst vid maturitetsprofven, är och blir en orimlighet. Eller hvarföre skall man vid de muntliga profven hålla sig inom vissa fö reskrifna kurser och icke vid de skriftliga? mig tyckes, att när lagen både talar om att ämnena böra tagas inom omfånget af den allmänna bild ning, som elementarläroverken har till ändambl att meddela? och äfven bestämmer en tid för dessa ämnens behandlande, och då nu detta om