SÄPO RER RR sia än af den enskilda omtankan. Denna ganning kan ej nog ofta upprepas och då dertill lägges hvad första kammarens talman yttrat: kraften i det svenska sinnet låter sig icke af svårigheter förlamas, den har sökt hjelp uti ihärdighet och arbete; samt det at andra kammarens talman yttrade tvifvel fangående representationens förmåga eat 2 j Ipatillfälliga förlägenhetert ; så har man uti allt detta en ökad anledning att behjerta uppmaningarne till sparsamhet och arbetsamhet. Dessa uppmaningar ha visserligen icke varit alldeles förgäfves, ty rätt talande bevis kunna framläggas derpå, att ena viss spa-samhetsanda begynt göra sig mera allmänt gällande. Men hvad vi se och förnimma i detta afseende utgör blott en god början. Denna sträfvan måste bli ännu mer allmän och nödvändigheten häraf klarligen uppfattas af alla samhällsklasser. Det är ej nog att dena, hvars inkomster hopkrympa, sparar, och derigenom gör af nödvändigheten en dygd; äfven dena, som är lyckligare lottad, måste spara, så att vi blifva mindre beroende af utlandets penningmarknader än hittills varit händelsen. En hvar, som af utländningen inköper en svensk obligation, bidrager att förminska den årliga tribut till utlandet, om hvilken vi här ofvan yttrat o32, Ingenting skulle dock i högre grad främja sparsamheten än om statsmakterna gåfve ett högt föredöme i denna fråga, och derigenom åt folket en allvarlig erinran om Geijers ord: att endast ett arbetsamt och ihärdigt slägte kan bebo denna halfö4. Det är i alla fall vida bättre ait med klok omtanka i tid tillämpa sparsamheten än att oförberedd en dag löpa faran att öfverraskas af försakelsens hårdare pröfningar. I trontalet antydes att endasti ovanligare fall de årliga riksdagarne böra utdragas öf. ver den bestämda tiden af fyra månader, Det önskvärda härutinnan inses allmänt, och hvad den första riksdagen beträffar, så skulle den sannolikt göra eu god tidsbesparing, om dess samtliga ledamöter enart kotame till insigt derom, 2tt genom lagstiftningsåtgärder ingentiog ken uträttas föraitl förmildra det betryck, hvaraf många närins gar under de sednare åren obestridligen lidit. Hvad penningställningen särskildt angår, så hafva flera af oss redan angifna orsaker bidragit att under året 1866 försvåra . densamma... De vigtigaste hafva varit för jordsgare, att allmänna hypoteksbanken och i följd deraf hypoteksföreningarne ej kun-. nat fuilfölja förvandlandet af den intecknade skulden, från uppsägningstill amorteringe-; -dån, samt att de öfver flera årutsträckta köpe-t. skillingsliqviderna :ansenligen försvårats ge-l npominträffadt prisfall å fasta egendomar. Som man erinrar sig, uppgjordes för 10 å 12 år se, dan fastighetsköp i mängd, att betslas genom årliga Jiqvider under 10 å 15 år. Detta förfaringssätt är fullkomligt riktigt, men. beräkvingsgrunden torde i de flesta fall visat sig felaktig; enär man antagit. att de inköpta egendomarnes afkastning skulle förslå, såväl till den årliga räntan, som till afbetalningar å betingad köpeskilling. Mot slutet af året erhöllo dock jordegarne en väsentlig lisa derigenom att en i allmänhet god skörd befaons ; vara lättsåld till fördelaktiga priser Bergs l, handteringen och skogsafverkningen hafva; deremot lidit mest deraf, att deras produk-; ter under hela året varit svårafeättliga äfven till ganska tryckta priser. Handeln och de industrigrenar, som äro i viss rån be: roende af utländska förlager, sågo dessa plieligen försvinna genom den våldsamma ( ris, som utbr t nästlidne Maj månad i London och den deraf följande förskräckelsen i Hamburg. Nästan alla, som varit be-! roende af utländska krediter, nödgades vid denna. tidpunkt söka erforderligt förlagskamm på den inhemska penningmarknaden; enna tillökning i efterfrågan på penningar vållade naturligen stegring i räntefoten och då riksbanken på goda skäl höjde diskonto til! sju procent utan att kunna fylla behofven, noterades diskonto ännu högre uti allmänna marknaden. f I 4 Under året 1866 har betydligt penninga ; F 2 kapital, som förut användts uti den allmänna utlåningsrörelsen, blifvit placeradt uti räntebärande obligationer, enär det bilbga piiset på dylika papper gilfvitl anledning dertill. Häraf kan dragas den vigtiga slätsats, att så snart msn nödgas forcera r upplåningen för allmän räkning och nödgasf ätnöja sig med för lånta: aren ofördelaktiga !f vilkor, så blir det svenskt penningkapital som förvandlas till svenska obligationer. Detta vore förträffligt, såvida det endastlv kunde sägas gälla de. årliga öfverskötten. t Deremot ganska menligt då förutvarandela förlagskapital för näringarne dragits tillbaka för att begagnas till inköp af obliga-t tioner. Staten, hvars kredit är oomtvistad, kan omöjligt upptaga lån mot obligationer p på tunga vilkor, utan at: det inverkar steg-lu rande på räntefoten i Sverge; sjelfva upp le låningen må ske hvar fom helst. Till dessa allmänna orsaker kunna läggas ett par speciella för Stockholm såsom Ar The English and Swedish. Bank limited hade funnit sig föranlåten att liqvidera sina depositioner och intaga en afvsktande ställning. Under tiden inkasserades utestäende fordringar och endastundantagsvis medgsfs någon prolongatiov. Det urrörelsen dragna penningkapitalet uppskattas till åtskilliga millioner rdr. Det var klart att många låntagare derstädes nödgades åtminstone för en del af sina skulder bereda utväg genom satt söka lån på andra håll. En ytterligare orsak till penningställningens försvårande af nästan lika stora dimengioner lizger deruti, att flera aktade firmor härstädes ej fuonits. villiga att förnya sina betydliga bruksförlagskontrakter. Öm förlagsgifvandet kan skiljas från försäljningsuppdraget, anse vi det våra till fördel för bergsbruksnäringen. M.na att den tidpunkt då förändringen genomföres me-för sina betydliga svårigheter, det ligger i öppen dag. Emot 0 vanuppgifne orsaker till peuningkapitalets fördyrande under året 1866 kan ingenting annat ställas såsom förmildrande än en god spanmålsexport och en ökad sparsamhet. Att dessa faktorer verkat på penNO (fö sr M M rm CM DH beh I SK AA a RR RÖ ST AS AR