ha fem tillfällen förekommit, vid hvilka kongressen begagnat sin ofvan anförda författningsenliga kompetens att ställa domarne ull ansvar. I tre fall blef resultatet frikännaände. Deremot blef 1804 dumaren John Pickering afsatt för dryckenskap och opassande uppförande under embetsutöfning, och 1862 träffades domaren Humphries af samma öde, sedan han offentligen försvarat Tennessees rätt att utträda ur unionen. Sistnämnda profes föranleddes egentligen at Johnson, hvilken då var guvernör i nämnda stat. MEXIKO. I Courrier des Etats-Unis för den 25 December läses: Striden mellan marskalk Bazaine och kejsar Maximilian är ej längre en hemlighet för någon i Mexiko; den utgör tillika nyckeln till en mängd tilldragelser, som eljest skulle varit obegripliga. Marskalk Bazaine har bemäktigat sig tullintraderna i Veracruz, rikets enda inkomstkälla, och tillika offentligen förklarat, att de franska trupperna ej mer skulle blanda sig i de mexikanska angelägenheterna?, Bladet meddelar derpå Bazaines proklamation, som är undertecknad af Dano och Castelnau, och berättar att Maximilian den 15 Dec. ännu var i Atsasco — 6 mil från Puebla — men på väg till Mexiko. — Enligt Newyork Herald ha generalerna Miramon och Marqvez, som lofvat kejsaren en arme om 10,000 man och 20 millioner dollars, haft en gemen otur. Marqvez har icke varit i stånd att få ihop mer än 200 man utan vapen och Miramon, Maximilians andra stöd, lär ha flytt till Qveretaro, emedan marskalk Beszaine hotat honom med arrestering. Hvad de 20 mill. doll. angår, så var det svårt att säga hvarifrån de skulle komma. — Dessa underrättelser bära tydlifå fransk färg och vi veta att Maximillian ållit sitt intåg i Mexiko.