EVE RER SV LAN SEN Väg V oo Ar TRA ONRSE TSAR SIA som i statens finanser. Må vara att åtskilliga jordbrukare råkat alltför djupt in i skuldsättningens labyrint för att kunna eller böra räddas. Om dem må gälla det skoningslösa receptet att låta dem stupa?; men flertalet förtjenar ett mildare omdöme, och.deras ofärd kunde ej vara annat än en stor olycka för landet. Låtom oss derför sorgfälligt uppsöka hvarje utväg, som kan bidraga att förekomma den! Att sparsamhet och arbete dertill äro i främsta rummet att förorda, deri instämmer jag fulleligen; men tillåter mig derjemie framkasta förslag till en utväg, som borde betydligt bidraga till återställande af förtroendet till pant i jord, på samma gång som det erbjöde tillfälle till en sannolikt vida större vinst på rg än dessa placerande i någon bank. e här mitt förslag: Vi läsa dagligen annonser om egendomer, som utbjudas på utmätningsauktioner, och som skola säljas till hvad pris som helst, och icke sällan erfara vi att sådana egendomar nu gå bort för hälften och vida derunder af det pris, som för några är seden erlades för dem; vi hafva till och med sett att en egendom straxt efter den tvungna försäljningen bortarrenderats för 10 procent å köpeskillingen. Hvar är gränsen för detia sjunkande pris? Säkert är likväl att ett omslag, litet förr eller sednare, måste ega rum, och att det då skall visa sig att de persozer, som nu egt kapitalstyrka nog, att inropa sådana fastigheter, derpå gjort en oskälig vinst, under det att de förre egarne och deras familjer blifvit utlattiga. I början ef 1820talet såldes egendomar i flere provinser för en spottstyfver, men stego sedan alitjemt i pris, så att de, ett par decennier derefter, gällde mångfaldiga gånger ioköpssumman. Men sådana vinster kunna ej komma de mindre kapitalen till godo, ty de räcka ej vill dylika Ne som de kallas. Om derlör bolag bildas för inköp af sådana större eller mindre jordegendomar, som ovilkorligen skola säljas på utmätningseller konkursauktion, och som der afywtras till ett så lågt pris, att man med visshet kan påräkna att, om ej straxt, ätminstons mycket snart, utarrendera dem till en högre in komst, ör sex pröcents ränia å inköpspris med tillägg af hafde eller gjorde nödige omkostnader, och utan att taga någon skogsafverkning med i beräkningen; så skulle bolaget genast hafva minst 6 procent ränta på sina penningar; och derutöfver, då egeodomarne åter stiga i pris, och tid efter annan förgäljas, sannolikt förtjena 40 å 50, — kanske ända till 100 — procent på sina penningar. Men häri låge ej hela fördelen. Den fördel för landet, som jag skattar ännu högre, låge deri att en gräns derigenom sattes för prisfall å jord, och att det icke blefve så äfvenlyrligt för en kapitalist alt placers LA i ea egendom, som det nu verkigen ar. Nu kan det ju inträftå, att den, som lånar ut penningar mot pant af en inteckning vid — eller till och med under — halfva egendomens värde, beräknadt icke blött efter inköpspris eller tuxeringsvärde, eller hypoteksvärdering, utun efter den årsinkomst, som skäligen anses kunua päräknas, likväl skulle hunna förlora siit kapital, om han ej har makt att inropa egendomen på en tilläfventyrs inträffande konkurs-auktios. Men om ett sådant bolag vore bildadt, som alltid vore till hands att, om och då så beskaffade försäljningar inträffa, tillegna sig egendomen, hade lånegifvaren säkerhet att aldiig kunsa förlora sitt kapitel. — Inoteckningar i jord skulle ailtså, gevom ifrågavarande åtgärd, småningom ätervinna det förtroende, som nu är rubbadt Man torde invända, att för sådana affärer skulle fordras otaliga millioner, söm icke finnas, och att förslaget alliså är ett loftslott! Jag ber till svar härå få erinra att västan all jord, som exekutivt säljes, är in tecknad ofta nog intill, stundom öfver försäljningssumman, och att merendels en stor del af intecknade gälden består i hypotekseller kassa-lån, och att, med den säkerhet ett dylikt bolag erbjöde, skulle utan tvifvel största delen af den köpeskilling som kommer i fråga att erläggas, få blifva innestående, och endast en mindre del behöfva kontant utbetalas, hvadan s ledes minst trefaldigt större inköp kunde göras, än bolagets sammanskjutve fond stege till. Deremot kunde bända att bolagets uppirädande skulle snart minska antalet af exekativa auktioner och att bolaget, som aldrig borde köpa derest ej vinsten blefve påtaglig, ej ekulle-blifva i tillfälle göra så stora affärer att företoget kunde inbringa den vinst, som man derst väntat. Men, om så inträffar, månne derför bolagets ändamäl vore förfelad:? Tvärtom: bolaget hade då genom sitt uppträdande krafiigt bidragit att återbörda åt jorden den kredit, som den är på väg att förlora, och dermed gjort sig högt förtjent af fosterlandet utan att derpå hafva gjort någon uppöffring, — på sin högsta höjd den att, under några sär, hafva fått åtnöjas med 5 procenis ränta ä den större eller mindre del ef bolagets tillskjutna kapital, som ej blifvit aavänd för fastighetsköp — en ränta, som. våra bankinrättningar säkerligen derför villigt erlade. Kapitaloch bankintresset skulle ock tillgodoses genom den -siörre soliditet, som pant i jord häruppå vunne. Jag har talat om ett boleg; men det är natarligt at icke ett belag kan omfatta hela Sverge från Haparanda tll Ystad. Mäåtte iden vinna samklang, till att börja med för ett bolag! får det framgång, nog uppstår sedan flera. Dylika inrättningar skulle, efter min förmening, göra vida siörre gagn, än någon ny bankinrättning, vare sig jordbank, eller ar hvad annat slag som helst. — Måtte derföre män med organisationsförmåge, med urskilning och känd redbarhet upptaga detta mitt förslag och sätta sig i spetsen för dess utförande! ee Ett litet ord i Frökenfrågan?. FO TT a Jr 0 SAR SO SONET Fv FD KG