rar lagen, men endast svagt. Föröfrigtantager man, att kejsaren icke är obenägen att i flera punkter gifva tfter, om blott det förnämsta resultatet, den disponibla aktiva styrkans förökande, ernås. Statsrådet kommer att, enligt I-dåp. Belge, diskutera förslaget på särskilda sektioner, hvarefter kejsaren skall föra ordet på en afgörande allmön sammankomst. Monitören har i år dröjt att meddela det vanliga tillkännagifvandet om nyårsmottagningarne i Tuilerierna, hvarför man trodde i Paris, att de skulle inställas. Men den 25 dennes innehöll tidningen ifrågavarande tillkännagifvande om mottagning såsom vanligt den 1 Januari, hvaremot de särskilda motteagningarne den 2 Januari blifvit inställda, sanvolikt emedan kejsaren velat för sin helsas skull undvika den ansträngning, som de förorsaka. Det har väckt mycken uppmärksamhet i Paris, att Monitören vid redogörelsen för de vänskapliga törsäkringar, som uibyttes mellan kejsar Napoleon och amerikanska sändebudet general Dix på deone sistnämndes första audiens, gör det tillägget, att franska regeringen aldrig egt kännedom om en depesch af den 23 November, som fi. mes införd i den för den amerikanska kongressen framlagda samlingen af diplomatiska handlingar. Man antager att frågan gäller en skrifvelse från Seward till Bigelow, hvilken Rouher, som då var tillförordnad utrikesminister, vägrat höra uppläsas, emedan han ansåg de ordalag, i hvilka den amerikanske sekreteraren för utrikes; ärenden Seward beklagade sig öfver dröjsmålet med de franska truppernas herokallande från Mexiko, oförenliga med den kejserliga receringens värdighet. Denna anmärkving af Monitören tyckes passa illa i stycke med de utbytta vänskapsförsäkringarne. De officiösa tidningarne i Frankrike äro mycket förtjusta öfver utgången af ett val till lagstiftande kåren, som försiggått i valdistriktet Somme. Regermgens kandidat har nemligen fått en majoritet af mer än 10,000 röster på 30.000 röstande. Härvid är likväl att märka, att oppositicnen i nämnda valdistrikt vunnit mer än 7000 röster sedan de sissta valen år 1863, samt att den valde mäst förpligta sig att icke rö ta för lagförslaget om militärreorganisationen, sådant det nu befinnes. En korrespondent till Kölnische Zeitung . tror sig veta, att de franska kamrarnes ses-. sioa kommer att öppnas den 28 Jannari eller . sednast den 2 Februari. i; Koleran började för omkring 8 dagar se-l. dan att åter temligen häftigt rasa i Paris. l TYSKLAND. Förslaget till författning för nordtyska : förbundet, som för närvarande diskuteras:! i Berlin, har icke blifvit offentliggjordt.! Emellertid ha hufvudpunkterna reden för-! kunnats genom telegrafen, och Weser Ost-: Ztg ger en analys af hela akten. Förbun-: dets lagstiftande makt skall bestå af ett! förbundsråd och en riksdag, som skall stifta 1sg om följande gemessamma angelägenhe! ter, nemligen försvarsväsendet, tulloch ! handel:frågor, mynt och mål, bankväsen, !! postoch telecraf. samt jernbarsväsendet!:! (dock endast för såvidt det rör förbundets! försvar eller den allmänna samfärdselns in-s tressen), flodfart och civilprocessordning, ! Förbundsrådet är de enskilda regeringarnes ! Tepresentation och rösterna (inalles 43) äro ! så fördelade att Preussen får 17, Sachsen 4, ! Mecklenburg-Schwerin och Braunschweig ! hvardera 2 samt de öfriga staterna hvar-: dera 1 röst. Med undantag af grundlags-: frågor afgöras alla ärenden i förbundsrädet! genom enkel pluralitet. Riksdagen, som( eger initiativ till leg i gemensamma ären ! den, framgår ur allmänna och direkta val, ! men medlemmarne få intet underhåll. Em:-s betsmän, som stå i någon af förbundsstia-)!1 ternas tjenst, kunva icke väljas till riksda-t gen, som besluter med enkel majoritet. C Förbundsrådet och riksdagen sammanträda ! hvarje år. Preussen öfvertager förbundetss representation i utlandet, börjar krig och ! afsluter fredss:mtsndra traktater, besörjer verkställighet af förbundets lagar (i hän-h delse af behof genom exekutiow) och ut-h mämner högre udministrativa embetemän.f Marinen står under Preussens ledning, ochh dess organisation samt utnämningar af officerare och embetsmän tillkommer Preussen. n Hamnarne vid Kiel och Jahde bli förbunds-S örlögshamnar. En vormalstet för flottans2 grundläggande och bibehållande beslutess8 efter förhandling med riksdagen, och nö-S diga utgifter dertill utkräfvas hos förbunds. i staterna efter folkmängden. Den allmänna k värnepligten och den preussiska militärlag-d stiftningen införas i alla förbundsstater och förbundsarmåns fredsstyrka bestämmes till!n 1 proc. af befolkningen. Samtliga trup-s porna bilda en arme under konungens af2? reussen öfverbefäl, hvilken fördelar kon-g tingenterna och utnämner högre officerare t och fästningskommendanter. Förbundstrup-? perna måste förbinda sig till lydnad mot!s förbundsfältherrarne. Furstarne i de olika d förbundsstaterna bli emellertid chefer för9 sina trupper och ega att för ordningensfi upprätthållande disponera öfver andra i de-t: ras länder garnisonerande afdelnivgar aflg förbundsarmn. Förbundsstaterna bilda is afseende å tullväsendet ett gemensamt helt; ir dock står det hansestäderna fritt att stå utom tull-linien såsom frihamnar. Allalf handelsfartyg föra en gemensam flaggaly (svart-hvit-röd) och konsulatväsendet blirg en förbundets angelägenhet. Så fori för Ii bunesförfattningen blifvit införd, skall frå-!n gen om förbundets förhållande till de syd-. tyska staterna så fort som möjligt ordnas. g lislienska finansministern Scialoja har träf. n fats af en hjernskakning, som gör att hanl2 måste afträda från sin post. Man tror attb han kommer att aflösas antingen at BSellar eller af Cordova, hvilka begge förut varit)b ministrar. k SPANIEN. gl Det förljudes att en ministerkris nyligen s egt rum, i det en del af kabinettets med-)D lemmar insett omöjligheten att styra landet f efter de grundsatser, som representeras af, 0 general Narvaez och presterskap t. Det är N Sö La ar ;