i, varit bland de saker, hvilka stulits i nämnd stad. ,), Då Saalfeld, som är en ung man om 2 år, ick 1 tycktes vara någon brottsling och hvad han upj 1 gifvit kunde vara troligt, fick han bo på hotel lunder polisuppsigt tills närmare underrättelse ; lingingo från Kristiania, dit telegram afläts ol flatt han befann sig härstädes. Till svar här meddelades, att tvenne polistjenstemän skulle ar lända hit på fredags afron. Froligen hade polis f I styrelsen i Kristiania äfven telegraferat till Kt I penhamn, ty samtidigt med dessa personer ar :llände också en polisman från sistnämnde stac Man tycktes således vara riktigt angelägen or -Jatt fången icke skulle undkomma. Emellerti hade Saalfeld telegraferat till sin moder och po lischefen Petersen i Hamburg, till hvilken sed nare polismästaren härstädes äfven aflät telegram Iför inhemtande af. nödiga upplysningar i saken Svar härpå ingick i går afton, då full bekräftels erhölls derom att misstankarne mot Saalfeld vor ogrundade, ty Petersen tillkännagaf, att Saalfeld moder, som vore en respektabel och fullt trovär dig person, förklarat att hon gifvit sin son d båda ringarne. Til följd häraf återfick Saalfel sin frihet. . Nu återstår för polismyndigheten i Kristianic att försvara häktningsåtgärden, genom hvilken Saalfeld i 5 dagar varit beröfvad sin frihet, ty han ämnar anställa åtal härom, för vinnande aj den upprättelse och ersättning, hvartill han an ser sig vara berättigad. Et — Det Skandinaviske Selskabs i Kristiania sammanträde i förliden vecka öppnades af professor Daa med en skildring af den face, hvari nationalitetsidföns genomförande nu befinner sig. Tal. visade, att man ännu ej sett, att innehafvarne velat frivilligt af. stå något af en främmande nationalitet bebodt landskap, och att den likväl redan många gånger segerrika nationalitetsrörelsen i kraft af sin natur ej kunde hämmas eller stillas: utsigterna till ett blodigt afgörande vore således öfvervägande. Regeringarne erkänna också faran, i det att de rusta, och affärsmännen erkänna den i det att de låta sin verksamhet afetanna. Så mycket mera tseck förtjenade derföre de män, som i detta ögonblick, under segerns rus och eröfringens maktlystnad, tala rätt. visans och sanningens språk. Särskildt borde man i denordiska länderna med tacksamhet ihågkomma den manlighet och konseqvens, hvarmed Köln. Zeitung försvarat de danske slesvigarnes sak, medswtyske vetenskapsmän, såsom geografen Petermann, erkänt, att ett danskt land siräcker sig till Flensborgsfjorden och säledes innefattar Als och Dybböl. En sådan opartiskhet innehåller ett glädjande förebud, att tyska folket, som gerom segrar på valplatsen blifvit ett af de mäktigaste i Europa, äfven: ville intaga en framstående plats i humani:ot och ädel. mod. Fuldmeegtig Krogh, köpmännen Schreiner och Frölich, Tektor Lökke, höjesteretsassessor. Lövenskjold, professorerna Broch. och Schjött samt kandidat Schjött yttrade sig likaledes med varmt erkännende at Köln. Åeitungs ridderliga uppträdande. Professor O. J. Broch höll derefter ett föredrag om nödvändigheten al försvarsväsendets utveckling och förbättrande. Innehållet sf hans föredrag återgifves at Kristianiabladen sålunda: Den ridderlige Maade, hvorpaa Köln Zeit.? rar optraadt, havde skaffet den Beundrere, og len maatte hos Enhver heri Landet — han vzere Skandinav eller ikke — vinde Höiagtelse. Det jar ?Köln. Zeit.? Fortjenste at den havde handlet consekvent; thi de her omtalte Artikler vare etop Könsekventser af Bladets Bestrebelser for Pydsklands Enhed. — Bestrebelser, hvormed vi ;gsaa i höjeste Grad maatte sympatisere — en Vonsekventse, som Kölner-Zeitung? havde fulgt, nen de andre tydske Blade sluppet. Professor Jaa havde i forrige Möde sagt, at vor Tid er arlig for de smaa Nationer, men saa treffende iavde han ogsaa sagt, at Tidens Varsel ikke var n Gravklokke, men en Stormklokke, der skulde kke de mindre Nationers Energi, den Energi, an legger i sit Forsvar, for at kunne bestaa om Stat og Nation, har Indflydelse paa dets wele Liv. Man behöver ikke lenge at have tuderet Historien, for at se, at de Folk, som jave vist sis ligegyldige med Hensyn til sit Forvarsveesen, have gaaet tilbageienhver Retning, om stod i Forbindelse med dets Civilisation,: ller som Endog blot stod i Forbindelse med dets konomiske Velvere. Det Folk derimod — selv m det er lidet og selv om det har veret hjemögt af haarde Ulykker, naar detblotikkehar opivet sig selv, som har kjempet medEnergi og st Vilje, — det har snart hevet sig efter disse lykker. Hvad Andet skulde vel vere Grunden 1, at Ulykker efter Krige saa snart forsvinder, nd den Energi, som fremkaldes under Krigen, z som senere virker ogsaa i de fredelige Sysler. aa vi ikke dette i Danmark efter 1848. Her ar det den energiske Kraft, der fremkaldtes uner Krigen og bedredes efter denne, som senere ste sig under de fredelige Sysler. Folk kunne ere umaadelige Meget, naar de have en fast ilje; men dette maa ogsaa til. Man hörer ofte lv af de dvgtigste Mend den Ytring, at dette e kan nytte Noget alligevel; vi skulle naturgvis gjöre vor Pligt, men det vil ikke vzere til ogen Nytte. Talaren havde hört saadanne tringer endog af höjere Militere, for hvem han rövrigt nerede den störste Agtelse. Dette er 1 sörgelig og uforsvarlig Tale. Det er ikke at öre sin Pligt. Det Forsvar, som fores med den anke for Öje, at det ikke nytter noget, det er tet Forsvar. Har man opgivet Troen paa sig lv har man opgifvet Alt. Intet Forsvar, selv en mindre Nation og i noget Land, kan res uden offensivt, uden at man tager Initiati:t; men den, som tror, at det Intet nytter, har tet Initiativ. Denne Mening maa cerfor tilltetgjöres, og det er ikke vanskeligt; thi vi we seet Nationer, mindre end den nordiske, indre end blot de to nu forenede Riger, staa 2, naar de havde Vilje til at forsvare sig mod ationer, der forholdsvis have veeret langt strerre; end enhver af dem, hvoraf vi kunne trues. et har hendt i zldre Rider, endogsaa i de ere, og ialfald har Forsvarsmidlerne i de zeldre ider staaet i omtrent samme Forhold till Anebsmidlerne som nu. Ligesaa farligt er det saa at tro paa, at Skinsygen mellem de store aoter skal vare Bolverket för var Erihad Var