af de stora, att de sjelfva tänka på sitt förBvar? BOANEDEATRIOORTNNA Vid national-ekonomiska mötet förliden sommar antogs enhälligt följande resolution: Med erkännande af den lättnad, som blifvit telegrambefordringen mellan de skandinaviska rikena beredd genom konventionen af den 10 December 1863, anser mötet önskligt, att de i anledning af den i Paris afslutade allmänna internationella telegrafkonventionen ef den 17 Maj 1865 pågående underhandlingarne om en särskild korvention för den direkta telegraferingen mellan rikena måtte, så snart som möjligt, leda till ytterligare nedsättning af portot derför.? Denna resolution beslöts den 27 nästl. Juni, således öfver ett år efter pariserkonventionen, hvars bestämmelser då redan varit tillämpade i fyra månader; men ännu i denna stund har man icke sport att de nämnda underhandlingarne om en särskild konvention för den direkta telegrafförbindelsen mellan de skandinaviska rikena ledt till något resultat. Det abnorma förhållande, som inträdde, då, till följd af pariserkonventionen, en så stor och allmän nedsättning af portot för hela den öfriga internationella korrespondensen inträdde, men den gamla konventionen med Danmark fortfar att vara gällande, detta abnorma förhållande består ännu i dag. Eu enkelt telegram från Siockholm till Kjöbenhavn taxeras ännu med 4 rdr 32 öre, under det man för alldeles samma pris kan telegrafera till samtliga stater tillhörande den tysk-österrikiska telegrafföreningen. Således samma pris för ett telegram ända ned till italienska gränsen eller till Adriatiska hafvet, eller till de aflägsnaste orter i Ungern, som till andra stranden af Öresund! Till en mängd preussiska stationer telegraferar man från Stockholm för 3 rdr 24 öre, så edes mer än 1 rdr billigare än till den danska hufvudstaden. Till öfriga preussiska stationer är taxan 3 rår 96 öre, till Hamburg deremot endast 3 rdr 60 öre. Vi veta icke hvems skulden är att detta orimliga förhållande ännu fortfar. Der måtte förefinnas på någondera sidan, eller på båda, en liknöjdhet eller oginhet i detta afseende, som lägger sig i hög grad hämmande i vägen för en lifligare och lättare samfärdsel mellan grannländerna. Den enhällighet, med hvilken önskningarne om de inledda underhandlingarnes bringande till ett lyckligt slut, uttalades på det nationalekonomiska mötet, der ett så stort antal insigtsfulla personer och betydande affärsmän från de tre nordiska rikena voro församlade, vittnar bäst huru lifligt en rättelse af här öfverklagade missförhållande från alla sidor efterlängtas. Vi vilja hoppas och önska att svenska regeringen och öfriga vederbörande här i Jandet, som kunna med saken hafva befattning, må göra allt hvad på dem kan ankomma för att fortskynda ärendets afgörande, och vi vädja till den danska pressen att å sin sida erinra de danska myndigheterna — ifall hindren komma: från deras sida — att i detta afseende göra sin pligt. Skulle mot förmodan från danska regeringens sida visas sådan afvoghet mot ett tillmötesgående, att anledning är att befara längre dröjsmål med afgörandet, gjorde svenska regeringen väl, om hon — hvilket väl icke kan förmenas henne — ge: nom någon eftergift af den Sverge tillkommande andel i nu gällande porto, sökte åstadkomma åtminstone någon nedsättning. Den svenska andelen i portot från Stockholm till Danmark utgör för närvarande 2 rdr 88 öre, oberäknadt Sverges andeliportot för befordringen genom Öresundskabeln. För telegrammer till andra länder utgör Sverges andel deremot endast 2 rdr 16 öre — vid telegramvexling mellan Södra Sverge och nordligaste Tyskland till och med endast 1 rdr 8 öre — och det synes som om en jemkning till åtminstone samma belopp för den danska korrespondensen skulle utgöra en icke oväsentlig lättnad. På tal om telegrafväsendet kunna vi slutligen icke underlåta att gifva offentlighet åt den klagan, som allmänt förspörjes inom affärsverlden öfver saknaden för närvarande af en ordentlig telegraftaxa. I inledningen till det telegrafstyrelsens cirkulär af den 5 April detta år, som innefattar den för närvarande hufvudsakiigen gällande taxan, heter det, att detta eirkulär meddelas till efterrättelse, i afvaktan på deytterligare uppgifter, som erfordras för utgifvandet af en ny fullständig taxa för den utländska telegrafkorrespondensen?. Sedan dess ha snart tre fjerdedels år förflutit, men någon ny fallständig taxa afhöres icke. Det är dock af icke ringa vigt för affärsmannen, att kunna å sitt kontor hafva tillstädes en sådan taxa, icke blott för att med säkerhet kunna erfara portosatserna för ifrågakommande telegrammer, utan äfven, och kanske förnämligest, för alt kunna veta på hvilka ortertelegrafstationer finnas. Det vore intressant att erfara huru länge styrelsen ämnar ytterligare vänta på ?ytterligare uppgifter? innan hon griper sig an med utfärdande af ny fullständig taxa.