De mer eller mindre direkta hotelser, som en del af de officiösa franska tidningarne (Pays, Patrie, France och Etendard) på sed naste tiden ha innehållit mot Belgien och Schweiz, möta stärk protest i andra orga ner. Det resomnement, som begagnas rö rande nämnde stater, är väsentligen föl jande: Då genom traktater Belgien och Schweiz blifvit garanterade en neutral ställ. ning, behöfva de icke att rusta sig; när de det göra kränka de traktaterna, och Frankrike må med rätta misstänka dem för at de göra sig i ordning att vid ett gifve ögonblick eluta sig till dess fiender. Här vid anmärker Temps, att Belgien och Sehweiz äro förpligtade att, ifall så behöfves, för svara sin neutralitet med vapenmakt och att de på grund deraf måstv hälla armåei och fästningar. Om hela agitationen yttrar sig den nämnda tidningen på följande sätt: ?Det tinns bland oss fyra eller fem dråpliga redaktörer, hvilka efter slaget vid Königsgrätz oafbrutet ha svängt Frankrikes mäktiga svärd öfver våra svaga grannars hufvuden. Vi förvånas emellertid ej öfve från det hållet; det är alldeles i sin g, att samma hjeltar, som icke hade ett ord att säga rörande Preussens utvidg ning, framställa rustuingarne i Schweiz och Antwerpens befästande såsom en fars för Frankrike. Det har beständigt varit de ras sed att kröka rygg för de starka och behandla de svaga med öfvermodig ring: aktning.? Presse yttrar efter ett utförlig försvar för Schweiz och Belgien: Vi för vår del ha aldrig trott, att den preussiske politiken, eom blott stödjer sig på makter och under ingenting betydande förevänd ningar öfverfaller andra stater, kunde passe för vårt land. Det förefaller oss besynner ligt, att man kam gilva sådana råd åt der regering, som har tillintetgjort Sebastopo. och befriat Italien.? 1 VAvenir National he ter det, att Belgien och Schweiz helt viss ej behöfde rusta sig, om folkrätten hölles : elgd och om de siora makterna ansäge de! r sin pligt att försvara de små staterna Men förhåller det sig så i detta ögon blick?? fortsätter nämnda blad. Finns dei någon stat, som kan anse sig säker, efte det man varit vittne till huruledes Preusser alldeles ostördt och ostraffadt kunde be handla Danmerk, Hannover, Sachsen och den neutrala fria rikestaden Frankfurt? Kar väl, efter ett sådant missbruk af makten. efter det eröfriogslusten så dumdristigt kun nat mätta sig på sina grannars bekostnad. med något skäl sägas, att i Europa gifves ett system, som betr r alla och skänker ömsesidig garanti? Men då ett sådant system icke existerar, hur kan man då före. brå de små staterna, som lemnas i sticket