a MM TP ara a KE Re sallrik med förgyllda kanter. Så går man till bageriet och sedan mean tillfredsställt sin vetgirighet vänder man derifrån med ett färskt bröd i fickan. Nu är det blott frågan om hvilken restauration man skall välja, för att spisa på egen tallrik, dricka ut eget glas och äta det färska brödet. Kanske den kinesiska! Man låter servesa sig ett svalbo, äter ris medl: träpinnar i stället för knif-och gaffel, och l: t sköljer man ner det hela med ettl i Å te. Kojseren af Kina lär icke vilja a någon restanration, men som man påstår har en enskild spekulant beslutit te saken om hand, och för det ändamålet köpt : två kinesiska uppasserskor för tre tusenj: francs stycket. De franska officerarne, som : varit med om kampanjen i Kina, påsta att man lurat spekulanten, ty de betslade aldrig mer än 300 francs för den allra final ste och vackraste kinesiska. Måhända ha li dock det. himmelska rikets damer stigit ip värde sedan de franska trupperna lemnade l! Kina. t j Medan vi äro på kapitlet om restaurationer, -å låt oss bese den franska, som är beägen strax invid hufvudingången till expoMan är der i fullt arbete med det rjördiska köket och det likaledes uner jorden belägna pastejbegeriet. En af! Paris berömdaste restaurantfirmor, Rouze f.6res et Offrov, har fätt det ärefulla uppdraget att i täflingsstriden föra det ryktbara franska kökets bantr. Den nämnda firman har erhållit såväl officiella som enskilda pplysningar och förmaningar, alt på ett digt sätt representera den parisiska kokn, så att främlingarne måtte inse att finnes blott ett land i verlden der man t förstår att tillreda ett godt bord, och att detta land är Frankrike. Den präktiga restaurationen kommer troligen att till en del öppnas redan i Januari, på det att ex ponenterna må kunna förfriska sig utan att aflägsna sig från sina arbeten. Den svenska restanrationen gränsar intill den ryska. Vid värmare påseende funno e sin lokal för liten och gjorde af ag ett fatalt ingrepp på svenska omet. Svenskarne åter gingo in på Dan-!1 marks rum, som nu är så litet att danskarne l e h Fr ör beelutit örvergifva tanken på sllrestauration och i stöllet inrätta en liten tohakshandel. För att Norden med heder skulle kunnas bestå vid sidan af sin mäktiga granne pro-le ponerade svenskarne att de båda lokalerna g g D ti e slås tillsamman, men man vet ännu e hur saken kommer att aflöpa. Det är ju pikant nog? Ett stycke nordisk ia i restaurationsrelorm. Ryssland v r vt sitt område, Sverge som för!n Ila sig skadeslöst, Danmark som får o itta emellan, och till sist de skandinaviska hb idgerna. h Nu lerona vi köksdepartementena och gån ö!ver engelska gränsen. På sitt område k uppför England med heundransvärd hastig-f het flera byggnader af betydenhet. Först!d märka vi de två stota arsenalerna, hvarafis den ena är afsedd för modeller af vapenle och krigsmateriel, tillverkade i kronans ar-s senaler, och den andra för alla nya krigsmaskiner som äro produkter af den privata r industrien. b Vid sidan af arsevalerna, som rtepresen-!g ä t tera kriget, står en liten cottage, som talar(ä om freden och hemmet. Det är en liten förtjusande byggning, vacker och ändamålsenlig. Inredningen är makalöst väl uttänkt, ingenting fattas för den som älskar trefnad, elegans och beqvämlighet. Det är något fransmännen ati studera, och huru ogerna de tillstå. att de ha näcvot attlära af engelsmännen, så skola de likvä! nödgas erkänna att Albions söner bättre förstå att inrätta sina hem. En fierde byggnad hör till protestantiska missionen, Der skola exponeras alla slag af böcker, som sändas ut till jordens hedningar. Äfven får man se arbeten utförda af de vildar som missionärerna omvändt till den evangeliska läran. Från England gå vi till det område Afrika! g fått sig tilldeladt i parken. Vicekonungens ar Bgypten psvillon, tempel och bondgård )1 besökte vi under vår förra promenad ochir kunna således gå der förbi. sedan vi seit dep piska tapetserarne, som kommit direkte u n Cairo till Paris, för att dekorera och jk möbdlera vicekonungens bostad på Marsfältet. Der har beyen af Tunis börjat bygga uppg pit sommarpalats, och ett stycke derifråns ter hans majestät kejsaren af Marocko lt hygga sig en paviljong. Kring den maroc-s kanska paviljongen gruppera sig tolf styc-g ken små nätta hyddor eller uthus, der denjyv kejserliga litvakten kommer att bo d Som vi ofvan anmärkt hafva ameriksnarne t ännu icke börjat några arbeten, men man ( vet dock hvad de ämna uppföra på sitt om In råde i parken. Först och främst ett skol-lu hus, som skall gifva ett fullständigt begrepp t om undervisningsmetoden på andra sidan f Atlanten. Det bör blifva af stort intresselr för europeerna att se huru fria medborgalt res barn led s fram på upplysningenss vägar, för att sjelfva en dag blifva värdiga den frihet som utgör landets lycka och stor1 het. 1 Bredvid skolan skall upprättas ett full-l4 ständigt militärläger, det vill säga en nt-ji ställning af all slags krigsmateriel som är nödvändig för en armå i fält, såsom hospiI, taler, trossvagnar, kanoner, tält, soldatbe-l; t j j nr a PR MÅ vh Ve a klädnader, vapen, fälttelegrat ete. ete. Bland artiklar som Australien kommer att skicka till expositionen märkes en pyramid, som har ti!l ändamål att visa huru mycket guld som på: de sista feraton åren påträffats i de engelska kolonierna i Australien. Pyremiden bar en höjd af 59 fot och dess bas är 10 qvadratfat. Om den i verkligheten vore af det guld som den skall föreställa, så vore den värd 2,520,000,000 riksdaler. Om man får tro ett rykte, som till och med pressen upprepat, så skola de expositionsbesökande bland andra nöjen äfven kunna få njuta sf spanska tjurfäktningar. Man ämnar för det ändamålet uppföra enl: hippodrora, som skall rymma 15.000 åskådare, Tjurfäktningarne i Paris skola dock i ett fell skilja sig från sina spanska förebilder, ty intet blod kommer att flyta; hvarken tjurblod, hästblod, picadorblod ellerl torgadorblod. Tjurarne skola bära elastiska bollar på hornspetsarne och tortadorernas värjor skola förses med knappar på spetsarne, alldeles som floretterna i fäktskolan. I ett af de föregående causerierna hafva vi omnämnt parisarnes spekulationer på de väntade främlingarnes kassor. Men det fini menhniskovänner i Paris, och de den börjat tänka ut bästa sättet att motarbeta de rofgiriga egoisternas planer joch aft göra expositionsgästernas vistande I här eå billigt och angenämt som möjligt. En kapitalist har fått en god id. Han tänker vemligen hyra ett par tusen villor Joch landiställen i Paris omgifningar, inom några mi.s omkrets, och låta möblera dem beqvämt och elegant. Från hvarje villa skola afoå äkdon till närmaste jernvägsstation, och hyresgästeraa, som om morgonen resa in till Paris, skola om aftonen föras tillbaka till sina eleganta bem, der de bo många gånger billigare och behagligare än i hufvudstadens hoteller. Efter frokosten skall man resa fill expositionen och återvända