ningsöfningarne varit stora, så hafva de hind som mött för åstadkommande af andra öfnings såsom exercis m. fl., icke varit särdeles mindr Vid exercis inomhus har olägenheten afsmioi trånga lokaler varit synnerligen kännbar. ÅA åstadkomma likhet uti öfningarne vid de olil afdelningarne har icke heller haft sig så lätt. A anskaffa lämpliga instruktörer har mången går varit omöjligt. På det att en af de största ol genheterna, den nemligen, att de särskilda a delningarne icke samtidigt innehade samma fö dighet och fulländning uti de särskilda slagen öfningar, icke skulle göra sig alltför kännba har emellertid från och med år 1862 särskild plö varit för hvarje år upprättad med afseende dessa, efter hvilken de olika afdelningscheferr haft att rätta sig. — — — — — — — — —Hittills hafva, till följd af brist på öfningsl kaler, som äro tillräckligt stora för att rymm ett större antal personer, inga bestämmelser fi gymnastikoch fäktöfningarne kunnat uppgöra utan måste det lemnas till de kompanier, so! önska genomgå sådana, att sjelfva sig derför bi stämma. Då, till följd af regeringens och ständernas b slut, person, som tillhör första beväringsklasse och som ett år tillhört sksrpskytteförening, ka ifrån första årets beväringsexercis erhålla bi frielse, om han besitter den färdighet, som e första årets beväringskarl efter slutade öfning: anses ega och om han deruti blifver af en uta K. M:t fördrdnad officer approberad, och då trc ligt synts, att skarpskyttar, som tillhöra denn kategori, komme att begagna sig af denna föl del; så, och på det att den färdighet, de vid upp visningen besitta, må anses något öfverstiga der som en beväringsskyidig plägar innehafva, hafv för dessa be ringspligtige under April—Ma månader, särskilda öfningar varit anordnade hvarigenom dem beredts tillfälle att röra sig till sammans i trupp och något öka den färdighet de vid föreningens öfningar inhemtat. Bland öfningar, som under de förflutna sex åren utförts och som äro af särskildt intresse torde kanske höra omnämnas den år 1862 före tagna fältmarschen till Nacka och trakten der omkring, äfvensom antecknas bör, ehuru visser ligen ej tillhörande egentliga öfningar, att före ningen den 2 Juli samma år bestred vaktgörin gen i hufvudstaden. år 1863 afslutades batal: jonsöfningarne med en fältmanöver till Stock. sund. Under år 1864 hade föreningen, förutom de i öfningsplanen föreskrifna, tvenne extra: den första afsåg öfning i bevakningstjenst och utför. des i Stockholms närhet, den andra afsåg deltagande i ett af åtskilliga skarpskytteröreningar anordnadt läger å Sanna hed. Till den sednare öfningen organiserades vid midsommartiden och under befäl af kaptenen vid Lifbeväringsregementet E. Ekman 2:ne bataljoner, hvilka efter erhållet tillstånd att företaga denna manöver utom föreningens verksamhetsområde afsändes till och inryckte i läger å Sanna hed. Till lägret med framoch åiermarsch åtgingo endast 3 dagar. Den 23 Juni 1865 inryckte hela kåren i läger å Ladugårdsgärdet och, efter utförandet af 2:dra och 3:dje bataljonsöfningare, utryckte derifrån den 25. Tvenne gånger har föreningen rört sig tillsammans med armån, den 8 Juli 1862 vid defilering inför H. M:t konungen och den. 16 Juli 1865, då, under H. K. H. hertigens af Östergötland befäl, i samverkan med artilleri och kavalleri brigadexercis utfördes. Under innevarande år har försök blifvit gjordt till anordnande af större alimänna nationalskyttefester, i det att samtliga skarpskytteföreninfame i riket blifvit inbjudna att deltaga i Stockolms skarpskytteförenings allmänna prisskjutping, hvilken inbjudning af ganska många mot0g8. Under rubriken Utredning och beklädnad omförmäles hurusom den nu brukliga, allmänt kända uniformen småningom infördes, och att under de två sednare åren kåren börjat anskaffa renslar, äfvensom att ett kompani samt en och annan enskild individ Jagt sig till s. k. zuavtält. Berättelsen slutar med en framställning om föreningens ekonomi, deri erinras om det ganska anmärkningsvärda förhållande, att under det en mängd kommuner i riket på ett eller annat sätt understödt dervarande skarpskytteföreningar, har rikets första kommun — den för en fiendtlig öfverrumpling mest blottställda af alla — ännu i detta ögonblick gjort intet för att bistå härvarande skarpskytteförening ). Styrelsen uttalar nu en förhoppning om någon medverkan från kommunens sida för undanrödjande af det trängande behofvet af exercislokaler. Styrelsens framställning under rubriken Ekonomi lyder sålunda: Föreningens medeltillgångar hafva i allmänhet knappast förmått bestrida hennes utgifter. Åtskilliga gånger hafva utomordentliga utvägar måst anlitas. Annorlunda har det icke heller gerna kunnat vara, då man besinnar, att föreningen från staten först under de 3 sednare åren haft att påräkna något understöd, men för öfrigt varit lemnad åt sig sjelf, under det att hennes utgifter, betydliga redan i början i och för organisationsarbetet, i samma mån föreningens nu merär stigit, i icke ringa grad ökats. Den summa, hvartill utgifterna i medeltal per år uppgått, oberäknadt omkostnaderna för skjutbanors anläggande, är 10,000 rdr. De inkomster deremot, hvarpå föreningen årligen har kunnat räkna, utgöres af: 1:0) medlemmarnes årsafgifter å 1 rdr för hvarje ....... 2:0) passiva leda årsafgifter, omkring .... ... 1000. 3:0) statens bidrag, omkring 2000 5528. Den icke obetydliga skilnad, som här visar sig, har måst genom andra utvägar betäckas. Dervid har varit till stor hjelp den storartade gäfva hufvudstadens damer i slutet af år 1864 förärade ifvensom den summa, hvilken genom försäljning af bildningscirkelns till föreningen donerade bibliotek inflöt. Derjemte har under trenne års förlopp en skarpskyttesångförening varit bildad, som till sitt ändamål uppställt att genom konserters gifvande förskaffa medel till förstärkande af föreningens kassa. Huru mycket denna sångkör kan komma att förverkliga sitt ändamål, är dock beroende på det intresse, hvarmed dess verksamhet omfattas från allmänhetens sida. Man har äfvenledes icke utan skäl vågat hysa förhoppning, att den kommun, till hvars försvar föreningen uppstått, skulle, i likhet med hvad man erfarit från andra kommuner, der skarpskytteföreningar bildats, i någon mån underlätta de ekonomiska svårigheterna — vid hvilken förrm Knnae man våmat 0å munkat hollsa hugona