Förklarar man att staten skall låna till sin oundgängliga behof, då är man redan inn uti ett nytt stadium, som vi skulle vilj kalla statsskuldssystemets missbruk. Vian taga gerna att det icke varit författaren mening, men vi kunna omöjligen förstå huruledes Posttidningen, öppnat sina spal ter för så ba.sbrytande projekter. För os är det dessutom en fullkomlig nyhet, at Tiksbanken skulle vara i behof af lån. De är möjligt att hrr bankofullmäktige skull föredraga upptagande af kreditiver framfö afyttrandet af inneliggande obligationer men ingalunda kunna vi fatta, hvarföre riks banken skulle ådraga sig någon del af et amorteringslån. Det är icke första gången vi se fram kastad den åsigt eller önskan, att man borde återköpa en del af de redan utelöpande stats. obligationerna. Denna operation, då man dertill skulle upplåna penningar mot dry gare vilkor än hvad man får vidkännas fö! de utelöpande obligationerna, våga vi kalla: ett financielt hugskott. Det kan försvaras att återköpa och annullera en bråkdel af et: misslyekadt lån, och det har ofta inträffat att dylik åtgärd ländt till förbättrande af krediten för den stat, som vidtagit den. samma; men alla de på tyska marknaden utelöpande svenska obligationer äro antingen helt och hållet eller till allra största delen utur riksgäldskontorets händer, och då finnes ingen vidare anledning för låntagaren att deruti spekulera. Väl veta vi, att kloka bankirer, som hafva tillräckliga fonder, då de äro sysselsatta med afyttrandet af obligationer, tillhöriga något öfvertaget statslån, samtidigt mot en obetydlig rabatt återköpa tillfälligwvis utbjudna obligationer; men denna grannlaga förrättning kan omöjligen en sådan stateinstitution som riksgäldskontoret utföra, hvadan förslaget jemväl i denna del ej torde förtjena något afseende. Den enda rimliga anledning för staten att upptaga ytterligare amorteringslån är icke de ?oundgängliga behofven?, till hvilka folket måste skatta, utan jernvägsbyggnadernas fortsättande. Sedan nu emellertid den feberyra lyckligtvis lagt sig, hvaraf en mängd varit gripen så snart jernvägsangelägenheterna afhandlats, så sättes ej sta:skrediten på spel af denna anledning, utan torde det vara försigtigast att tega sig tillvara för den motsatta ytterligheten, hvilken skulle hafva till syftemål att tillsvidare helt och hållet afbryta allt jernvägsbyggande. Såsom en klok medelväg anse vi, om riksdagen skulle ställa till regeringens förfogande, i och för fortsättandet af jernvägsbyggnaderna, all inflytande nettobehållning af de redan fullbordade jernvägarne, hvaremot budgeten skulle belastas med de belopp, som erfordras till ränta och amortering af regan beslutade statslån.