tiden hölls, var smakfullt prydd med vapen sköldar, flaggor, girlander, samt porträttby ster af Clausen, Schouw och Hvidt. Fest president var bryggaren J. OC. Jacobsen Efter att borgerrepresentanternes ordförande Kayser föreslagit skålen för konungen, af sjöngs en af Ploug författad-sång, hvarpi Orla Lehmann med ett af bifallsrop ofta af. brutet föredrag, inledde hedersgästens skål Talet innehöll en sakrik återblick på Clau sen; mångsidiga och djupt ingripande verk samhet såsom universitetslärare och veten: skapsman, såsom förkämpe för tryckfrihe ten, det konstitutionella statsskicket, dansk. hetens rätt i Slesvig, nationalandans åter uppväckande och den nordiska enhelstan kens utveckling och spridning. Talaren an. märkte, att han sökt undvika all annan vältalighet, än sakförhållandenas?, hvilken ock i rikt mått utmärkte hans föredrag. Sedan professor Clausen b svarat skålen, uppläste festpresidenten tvenne pr telegraj inlupna helsningar, den ena från Haderslev, den andra, undertecknad af Laurids Skaus broder, äfvenledes från ett antal slesvigare, med tacksägelser till Clausen för hvad han verkat till de danske slesvigarnes bästa. Clausen föreslog derpå ett lefve för Slesvig, hvarpå, efter en af Richardt författad sång, Madvig talade för fäderneslandet. Ytterligare följde tal och skålar för grundlagen, af Jacobsen, för ?frihet och upplysning? af bankiren H. P. Hansen, som till h: dersgä sten öfverlemnade en grundlagsmedalj i guld. Clausen tackade gifvarne och inbjudarne till festen samt slöt med ett lefve för Lehmann. Professor Steen talade för Nordens enhet, redaktör Bille för rector magnificus Madvig, professor Gram för Clausens familj, hvaretter afsjöngs en säng af Fr. B. och festpresidenten önskade Clausen lycka på resan och välkommen åter. Ytterligare ingingo telegrafiska helsningar från Kallundborg, Flensborg, Nordborg och Sönderborg. Efter festmältidens slut ankom ett af studentföreningen anordnadt fackeltåg, åtföljdt af en ofantlig menniskomassa. En deputation inträdde i festlokalen, der teol. kandidat Schusboe framförde studenternas helsning. Sedan Clausen från byggnadens altan tackat de församlade, och medan ett af facklorna bildadt bål kastade sin glans öfver den vackra scenen, skildes efterhand de församlade, medförande minnet af en i allo värdig och upplyftande medborgerlig fest.