Article Image
FER EES MANETEN Rn kol hm Oo So 3 S 3 på H H d : cl : om om BE : BE BS Oo: : Oo: Oo: s: i JL e S: lol AC se d EE SL EE lol I 3 IR I A9Q80LT lol 5 R( otobsogg i JIE ue 232 fw) 23 25 2 j) pund EN 3 2 . Rn I Yl 3 l 33 ST SS NS ss bd Få 23 — —— se a2l se ! 83 osm se les) BT st eburupmneg 2 Je LV LÅ DIS —— TR en Häraf framgår att osttullen hade största sympeatierna inom riksstånden, som med unefärligen 2!, röst mot 1!2 röst beslutade densamma. Detta är en aktningsbjudande mejoritet, men hos det i sista handeoa be stämmande förstärkta utskottet hängde fråfr på en enda röst, måhända den försegade sedeln. Hvetemjöl erhöll tullsats inom riksstånden genom en röstöfversigt af Ina Of ett stånd eller 3174 utaf hela riksdagen. Sammaledes med rågmjölet, eburu detta rönte en ökad favör i förstärkta utskottet. Hvad gryn beträffar, så voro ungefärligen We röst emot 1!, röst inom riksdagen beslutne att icke återinföra gryntullen, men icke desto mindre till följd af förstärkta utskottets beslut frambars ett helt annat resultat inför tronen. Vill man nu draga opartiska slutsatser af de angifna förhållandena, som dock kunde hafva varit vida fördelaktigare för åsigten om det fria utbytet ifall voteringar begärts hos presteoch borgarestånden, emedan det är nogsamt bekant att frihandelsminoriteten inom presteståndet var vida större än protektionistminoriteten inom borgareståndet, så måste man medgifva att den enda fråga, uti hvilken en verklig mojoritet inom de hänsvunna riksstånden förefunnits för tulls åsättande gällde osten. Respektive qvarnegare torde inse, att sedan qvarnräntan, en ärlig statsinkomst af omkring 130,000 rdr, blifvit af en föregående riksdeg efiergifven, de hafva föga att hoppas under formen af tullskydd, utan gjorde bäst om de utan vidare toge till föresyn den bekanta eldqvarnen på Kungsholmen och genom ihärdighet, sakkännedom och arbete förvärfvade förmögenhet. Emot wulls åsättande å gryn af spanmål

3 december 1866, sida 3

Thumbnail