till regående figur, ehuru vi hellre skul hafva omve i s pummerordning sjelf satt de fem sn första tysiska ksrtorna framför den sjet figuren, eller den fysiska höjdprofilen. Planchens andra afdelning eller de fe sista figurerna kunna sägas vara landtimäta kartor öfver Sverge, utvisande landets y innehåll af äker, äng, skoglös uppodis mark, skogamark, fjellar, mossar och sjöa I skogsmarken äro ytinnehällen af de me olika trädslag beväxta ytorna särskiljda san ytinnehållet af Det Allmännas skogar äfve grafiskt redovisadt. Ytinnebällen äro red ;d I visade såsom rektanglar af gemensam bi ilj och olika färglöggning för hvarje egosla af Sisom å landtmätarkartor. Dessa fem figt la rer äro att anse säsom vårt lands förbere dande ekonomiska kartverk och kunna ti en del anses såsom förebilder för detta ew beisverks tabellariska uppställning, framfi hvilken hr Mentzer har flera obestridlig företräden. Utrymmet medgifver tyvärr c ett närmare redvgörande för dessa intres t ) santa figerer, hvilka vi alltså blott kurn rekommendera till påseende af bäde fack män och styrande, hvilka deraf torde kunn draga nytta. Andra Planchen visar special-figurer fö hvarje län och nyss förut omnämnda upp gifter, hvilka äro af största intresse såson ekonomiska länskartor. Under hvar och ei af dessa synes en redigt sammandragen be folkningastatistik. Utom några mindre geo grefieka biligurer, till en del tillkomna fö: att fylla ett rum, men alla af intresse, ä I plonchen för öfrigt upptagen at åskådlig gjord befolkningestetimik, hvilken troliger för flertalet af läsare är af större intresse är de rent fysiskt-geografiska uppgifterna ä för. sta planches. Genom de stora och värde fulla arbetena från statistiska centralbyrån har visserligen befolkningsstatistiken blilvii genom tidningarne känd, men blott en blick på ifrågavarande pleuche visar den grafi. ska fromställningens stora öfverlägsenhet och åskädlighet framför hvarje annan. Företa ögonkastet på den figur, som visar t. ex. Ifolkmängdens procentiska tillväxt för hvarje Ilän, söger oss att tillväxten i Stockhulms stud är störst, elier nära 15 proc., men tillväxten i Upsala län minst, eller blott 2 proc. Vidare finrer man att tillväxten är minst i Mälardalen och Småland, men störst i skogsoch kusttrakterna. För att få dylika slatsatser ur cn vanlig tabell, mäste den noga genomiläsas och begrundas, men af en figur är man dem nästan omedvetet, för att ej ga alldeles opåkalladt. En figur, som visar rikets manliga befolkning efter yrke och nöringstäng, gilver osa t. ex. ögonblickligen den wegi-komista upplysningen, att faltighjouens antal är lika med militärernas, hvilken upplysning päminner om den store statsmannens yttrande: ?i krig förtär soldaten fiegdens land, i fred sitt eget. Hvilket inflytande ett dylikt förhållande kon ega på vär armås ifrågasatta tillöka genom 8. k. konskription, hörer ej till värt ämne. På pianchen linnes dessutom en särskild aldelning figurer för städernas statistik och historia. Tredje planchen innefattar jordbruksstatisliken. Figuren I visur jordbruksalstrens utbredning mot norr likt barometerhöjder och är liksom de tre kariorna (fig. Il) af sort botaniskt-agronomiskt intresse. Figuren II visar på vanligt gält ä tre små kartor öfver Sverge jordbruksalstrens utbredning. Migurerna Ill och IV visa ä kartor jordbrukets och de olika sädesslagens utbredning. Den sista lilla kartan visar t. ex., att hvete egentligen bloit förekommeri Göta rike — med undantag ef Småland, men ej i Svea rike mer än i Mälardalen, och ej i Norrlöud. Deremot är kornet öfvervägande i Norrland, Småland och — Maimöhus län. Figuren V visar förhållandet emellan åker och äng samt olika kubikmått utsäde af olika sädesslog m, m. å ett tunnland. Man ser deraf, alt till utsäde ä ett tunnland fordras nära tio gånger mer potatis än hvete och nära dubbelt så mycket hafre som hvete. Fig. VI med tabed är ex jordbruksstaiisuik för hvarje län och visar den odlade jordens ytinnehåll eam de olika jordbruksalstrens fördelning densamma. Ett ssmmendrog med figur för hela riket visar att afrikets odlade jord, utgörande omkring 180 qvadratmil, en tredjedel! ligger i träde. Af-den besådda jorden, e:a 120 qv.-mil, fir nära en tredjedel besädd med bafre men bloit en tjugoiemiedel med hvete. Sammandragna figurer vid planchens slut visa för hela riket uppgifter af högsta intresse, såsom t. ex. att i atort kan hvarje sjunde år beräknas såsom missväxtår, att en delafkastnivg af ejette kornet anses fylla rikets behof. Dylika uppgiftar finnas särakildt för hvarie län och viaa att Göta ri kes behof är fyldt med femte körnet, Svea rikes med sjetie, men Norrlands först med nde, och deraf Vesteroch Norrbottens län först med adertonde kornet. Vi ha ej kunnat närmerte ingå i granskan itt nin ri en tet AA a ning af det lika ovanliga som utmärkta ar-! betet, hvars grunder vi anse tillämpliga och fördelaktiga för alla grenar af staiistiken. och hafva törr variti smått tillämpade, bland annat i geografien, af den bekante Djurberg, men hr Mentzer är obestridligen den förste, som tillämpat och utarbetat dem i stort; en förtjenst ecm är vida större deras urgamla och i geometriens allra lägsia eloementer liggande id6. Med nöje hafva vi granskat det nya och ovanliga arbetet, i hvars bifogade, förklaraude brochyr, vi dock ej igenkänna den lediga penna, som iäldre ärgåogarafkrigsvetenskopsakademiens handlingar fördes af en al våra utmärktare organisatörer i kavallerivapnet. Detta förklaras lätt sf ovanan att behandia ett i sig sjelf så torrt ämne, hvilket förf. i stället så mycket mösterligare behandlat med ritiosirumenter. Förläggare till det kostsamma verket är kyrkoherden Roselius, och gravyr och färg tryck äro med vanlig omsorg och elegans utförda på Schlachters och Seedoris litografiska verkstad. Nederländernas åkerbruk af Emile de Laveleye. Dessa grunder äro visserligen ej njal Öfversältning, med förord af Hjalmar NaTED CHER S l S