ska drag. Det är en tafla från hvilke man helst ekulle vilja bortvända ögonen Ena regering utan fosterlandssinne.5 uta: t annat än sit förmåga, utan öga för n get person partis eller sina medlemma liga Iniresses folket i djup misstro till si styrelse och i häftig förbittring öfver landet förnedring sökande sjelf rycka till sig töm marne och dervid nära att störta landet anarkiens bottenlösa djup; främmande mak ter drifvande sitt spel under och bakom par tierna; Finland återbekommet i freden son en nådegåfva afryska kejsarinnan, och mere måhända gifvet som ett gunsibevis åt er gunstling, än åt Sverges krona; de makt hafvande fegt skjutande ifrån gig ansvare: och vältrande det på generalerna; Ryssland dikterande tronföljarvalet; och slatligen til råga på nesan en rysk armå i hjertat a Sverge för att, som det heter, upprätthålla ordningen i landet. Det är dessa hände!ser, som det varit författarens tunga lott att i denna del skildra. Börjande med en teckning af den upprörda sinnesstämningen iaom landet under loppet af år 1742, sedan det verkliga tillståndet på krigsteatern blifvit allmännare bekant, ut göres herättelsens hufvuddel af den märkliga 1742—1743 årens riksdeg med sina mänga frågor, episoder och stormiga uppträden. Främst ibland dem tronföljarvalet, dervid förf. redogör för de olika pretendenterna, de ac silationer som vid riksdagen och i landet voro i gång för deras väljande, och de sympatier gom isynnerhet den danska kronprinsen hade bland massan af folket. Vidare rättegången mot generalerna med sin tragiska utgång, dalkarlsupproret och dess kufvande; freden med Ryssland, Danmarks krigsrustningar, inkallandet af de ryska hjelptrupperna och Rysslands försök att medelst dem spela herrar i vära inre angelägenheter; slutligen en reflekterande återblick öfver de fyra sednaste årens delser. Som en samvetsgrann historieskrifvare har förf. ej dolt någonting, com kunnat ställa denna olyckstid i sin falla deger, äfven der den var som mest förödmjukande för vår nationalstolthet. Och man bör hålla honom räkning derför. Det är genom att med omutlig sanning framhålla för en nation hennes begånena fel, som hisiorisn blir den skola, deri folk och statsmän lära vishet! och moderation! Aschehoug: Btatsforfatningen i Norge og Danmark induil 1914. Kristiania 1866. 604 sidd. 8:0. Pris 8 rår rmt. Förelizgande digra volym utgör första delen af ett arb Norges offentlige Ret, hvars tvenne följande afdelningar skola behandla Norges nuverende Statsforfatning samt Norges. Statsstyrelse og Statshuusholdning. Denua första afdelning är emellertid ett sjellständigt helt, som i ett gammachang framställer de tre nordiska rikenas rättshistoria intill Kalmarunionens upp; lösning samt den norsk-danska stats i från nämnda epok intill Norges skilsmessa från Danmark 1814. Förf. är, som bekant, juris professor vid den norska högskolan och har längesedan gjort sig känd genom vigtiga och grundliga historiska undersökningar. Med förbehåll att, efter ett förnyadt studium af detta betydelsefulla arbete, till detsamma återkomma, skynda vi nu att för vännerna af Nordens historia päpeka dess tillvaro. Grundadt på de mest omfattande forskningar, hvil-a under författarens hand sammansmält till ett öfversk kåädligt helt, der det historiska materialets stora massa villigt grupperat sig enligt ett noga ö ä och mognadt uppfattningssätts ledning, i fr ställer det sig såväl från formens som innehållets synpunkt såsom ett verk, å hvilin pregel, ket. den historiska konsten Batt Författarens. framstållnivg oemotsägligt de stora förd roensam behandling af de tre 8 kenas historia. Här, livsom i Allens be: ls kanta verk, visar sig att först derigehomils hvarje särskildt lands historia kommer att framstå i full och sann dager, d från de ensidigheter, hvilka den till ble rikena och väsentligen tll dess his urkunder inskränkta forskningen vanl framkallat, och hvilka på en gåpg och gifvit näring ät fördomar och irriga föreställningar, som i sin ordning ej blott vanställt vetenskapen, utan ock utsätt sön-lj dringens och missiroendets frön i folkens! ginnen. Åskådliggjord statistik af Th. v. Mentzer. Vid blotta begreppet ?steiistik iänker sig den större delen af tidnin 2 något svår. I v läst och träkigt och ser i andanom blottjt kolumner och siffror. Ingen är dock okua-s pig om statistikens stora nytia och nödrvän-!n dighet för ett lands andliga oc materiela r utveckling, och hvar och : a va, ast denna ve tenskap skulle blitea me frukibärande, om dess försia grade r bättre lr kändes af allmänheten och kol jt undervisningen. Officieli uppr 1 verk äro redan till det ytte allsför afe kande och obeqväma att ingifva emakin för studinm af statistiken och göra den po-b pulär samt sålunda bereda den vägen tilllo materiell uppmuntsan och utveckling. k Förevarande arbete, utgörande tre plancher o med text af den frejdade kartritaren vonla b f Mentzer, är ett försök ait neddraga statistiken till folket och sjelfva skolungdomen, samt kan såsom sådant enses ensamt i silt!s glag. Dot är dessutom et nytt hevis på det) d Vv kända faktum, alt der ej är vetenskapsman-s nen eller fackmannen, som utbreder känne-v domen om sitt ämne bland allmänheten, utan Ih att detia värf opåkaliadt utöfvas af diletian-!e, ten. Arbetet är en grafisk eller ficurlig !å framställnivg af vårt lands statistik och är l utan tvifvel förtjent af den största uppmärkI g samhet, enär man efter ett kort åskådande jr: af de underbällande figurerna irbemtar och Isj i inbillningen bibehåller vida mer statistik mn :än efter läsningen af en lärobok eller hand-n ibok i äranet. Vi skola i korthet särskildt be frakta delk fre plancherna, af hvilka hvar cch en har!t ungefär ett s. k. grand-aigle-arks storlek :ju tr atm Mlanshaon AngAr för fysisk gmoengra. I 4