TOCKHOLM den 29 Nov. En riksdagsfråga. En aktad ledamot af den blifvande riksdagen har genom en insänd artikel, som vi här nedan återgifva, påpekat en bestämmelse i den nya riksdagsordningen, med hänseende till hvilken det onekligen synes såsom skulle ett ganska brydsamt förhållande inträda. Frågan rör de tillfälliga utskott, som skola handlägga sådana ärene den, som tillförene hänskötos till behandling af ekonomiutskottet. Såvidt vi för ögonblicket kunna fatta, förete sig verkligen anledningar till de olägenheter och förvecklingar dem insändaren påpekar. Högst intressant skulle vara att erfara, huru grundlagens författare tänkt sig gången af de ifrågavarande ärendenas behandling, och högst önskvärdt om de uppkastade betänkligheterna kunde derigenom nöjaktigt häfvas; men sker icke detta, så blir det oundingligt, att redan från början någon praxis Införes för det förfarande, som bör iakttagas intill dess bestämmelserna kunna i grundlagsenlig ordning jemkas eller förtydligas, och torde, såsom insändaren påpekar, i den tillämnade arbetsordningen kunva inrymmas de härför nödiga föreskrifterna. Insändarens framställning i ämnet lyder sålunda: Till Redaktionen af Aftonbladet! Då man af tidningarne sett att af Kongl. Moj:t blifvit utsedde komiterade att utarbeta förslag till arbetsordning för riksdagens båda kamrar, torde dessa herrars uppmärksamhet få fästas på en, såsom oss vill synas, betänklig brist i den nya riksdagsordningen, som måhända skulle kunna i arbetsordvingen afhjelpas. rågan afser de ärendens beredning, hvilka tillförene tillhört det gamla allmänna besvärsoch ekonomiutskottet. Såsom man vet är detta utskott i den nya riksdagsordningen utstruket och beredningen af de ärenden, som tillhört detsamma, öfverlemnad till s. k. tillfälliga utskott, hvilka komma att tillsättas for hvarje särskild fråga. Andamäålsenligheten af denna förändring torde kunna obetingadt medgifvas. Till nämnde utskotts behandling hörde en sådan mängd, ofta vigtiga, olikartade frågor, att det vid utskottets tillsättning varit hardt nära omöjligt att träffa personer med sakkännedom i alla dessa frågor. Det torde således vara lämpligare att dessa vigtiga frågor hänskjutas till särskilda, för hvarje fråga tillsatta s. k. tillfälliga utskott; men det är i stadgandet om dessa tillfälliga utskötts sammansättning och arbetsordning vi finna en brist. Sedan i 37 riksdagsordningen blifvit uppräknade de fem ständiga utskotten, konstitutions-, stals-, bevillnings-, bankooch lagutskotten, med tillägg att det ankommer på kamräfnes sammänstämmande beslut: att, när så finnes af nöden, tillsätta särskildt utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt utskotts behandling, heter det vidare i 3 mom. : ?Derest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör förenämnde utskotts behandling, men är af beskaffenhet att utskottsyttrande deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt utskott, bestående af så många ledamöter som kammaren nödigt antar, inom kammaren tillsättas.? Det tillfälliga utskottet blir således ett utskott ensamt för den kammare, inom hvilken frågan väcktes och som utskottet tillsatt, men ej såsom de öfriga utskotten, ett för båda kamrarne gemensamt utskott. Att detta är meningen inhemtar man vidare af 59 . Der stadgas i 1 mom. att betänkande, som afgifvits af ständigt eller i dess ställe tillsatt särskildt utskott skall i begge kamrarne samtidigt föredragas, då deremot 2 mom. innehåller: att betänkande som afgifvits af tillfälligt utskott, skall föredragas i den kammare, som utskottet tillsatt. Häraf synes således framgå lagstiftarens mening att de tillfälliga utskotten ej skola vära gemensamma för begge kamrarne eller med andra ord att de ej skola sammansättas af ledamöter från begge kamrarne; men hvad med denna mening åsyftas är svårare att finna. Det synes till och med knappt tänkbart att lagstiftaren härmed afsett att alla de frågor, som hittil!s tillhört ekonomiutskottet, skola behandlas af tillfälliga utskott, för hvarje fråga tillsatta —, ett särskildt för första och ett annat för andra kammaren. Vi tänka oss särskildt den vigtiga pa sger behandlad på detta sätt af ett utskott tillsatt af första kammaren och ett annat dylikt tillsatt af den andra. Dessa utskott arbeta särskildt hvart för sig. De inkomma i samma fråga med olika förslag. Hvad enbet kan man deraf vänta och hvilka lagförslag? Man kan knappt tänka sig en större förbistring än deraf skall följa och en tidsutdrägt utan ända för att sammanjemka utskottens och kamrarnes beslut. Man kan knappt tro att lagstiftaren så menat och dock äro orden oförtydbara. Lyckligtvis synes intet hinder i ordalagen förefinnas för kamrarne att besluta att de tillfälliga utskotten jemväl skola tillsättas af ledamöter för båda kamrarne, och att äfven de skola utgöra: gemensamma utskott, som arbeta gemensamt; och vår afsigt med denna framställning är således att fästa herrar komiterades uppmärksatchet på detta förhållande, med uppmaning till dem attiarbetsordningen upptaga denna fråga och bereda kamrarne möjlighet att tillsätta äfven de tillfälliga utskotten gemensamt. Riksdagsman.