gevär, som laddas på en gång med fler patroner (här 7 till antalet), under det a 1 det enkla bakladdningsgeväret patrone inlägges för hvarje skott ölronoma ligg här i en uti kolfven anbragt kanal, hvare de påtryskas af en spiralfjeder, under de vid Fenry-geväret denna kanal med de: spiralfjeder låg under pipan, kunnande de; för också inrymma på en gång 15 patronei Patronerna bestå äfven här af koppar hylsor, hvilkas spets slutar med kulan, un der det att vid basen gömmes knallsilfvret mellan detta och kulans botten ligger kru tet. — Dessa patroner inläggas i kolfkanale så lätt, att dertill erfordras kortare tid ä enkel laddning vid ett mynningsladdnings gevär. Man har då i sitt gevär sju skott hvilka sedermera kunna afskjutas med nä stan ögonblicklig hastighet för hvarje. Genom upplyftning och tillbakatrycknin; af en piston, hvilket sker lika så hastig som man öppnar och sluter en sax, ligge patronen stängd i krutkammaren. Derefte återstår blott att spänna hanen och tryckt af. Då skottet är afskjutet och ny patror införes, springer det lossade skottets kop parhylsa af sig sjelf ut genom öppninger mot låset, och behöfver alltså ingalunde särskildt uttagas med fingrarne, såsom dej uppgitvits af en författare i Eskilstuna tid ning. Göteborgs museum har hopp att kunna snart nog erbjuda äfven andra gevärskonstruktioner till allmänhetens betraktande. Det är ock en sak, som numera måste in tressera en och hvar, som fattar vigten a! vårt försvar af goda vapen. Attrepetitionsgeväret dervid intager första rummet hop pas vi skola snart blifva lika så klart som man nu omsider funnit det vara, att bakladdningen står långt framom mynningsladdningen. — Rotschild i Frankfurt. Bland de förändringar, som de sista stora politiska omhvälfningarne i Nordtyskland kunna medföra, är den icke en af de minsta, som nu omtalas, att Rotschilds stora bankirhus kommer att upphöra med sin verksamhet i Frankfurt. 1 denna stad har den nu så mäktiga firmans vagga stått; i den gamla förbundsstaden är grundstenen lagd till den rikedom, som 1 många år satt husets chefer i stånd att föreskrifva Europas slösande regenter lagar, och en stor omhälfs ning måste förestå i Europas penningförhållanden, när sätet för en af dess största penningmakter förlägges från Frankfurt till en annan tysk stad, måhända till en stad utom Tyskland. Hvad som föranledt oss ett vänta ett sådant beslut, är den bekanta ovilja som det frankfurtska huset hyser mot den preussiska regeringen. Under preussarnes ockupation i somras stod Rothschild i spetsen för det motstånd, som stadens invånare och auktoriteter, ehuru utan framgång, försökte att ställa mot den preussiska öfvermakten, och det har icke varit utan bitterhet som de frankfurtska bankirerna sedan måst mottaga preussarne såsom sina herrar. Denna ovilja kan emellertid icke ensamt hafva varit afgörande, i fall Rothschildarne bestämt sig för att vända sin fädernestad ryggen; ekonomiska skäl måste här vara medverkande, och det är möjliet att beslutet om flyttningen, såvida det verkligen blifvit fattadt, blott är påskyndadt genom detfa års politiska tilldragelser, men dessförinnan var påtänkt i anledning af de under de sista åren inträffade förändringar i de europeiska och synnerligen i de tyska handelsförhållandena. Frankfurt har förloTat en del af sin fordna öfvervigt på Tysklands penningmarknad, Leipzig har sett sina varuaffärer betydligt begränsade, hvaremot Tysklands handel mer och mer koncentrerat sig i Berliv. Antingen nu Frankfarts tillbakagående må sökas i en oafvislig vändning i handelns 2ång, eller i en mindre gkicklig ledning från frankfurtska köpmännens sida, är det ett faktum, att Rothschild i Frarkfort icke längre har den makt i Europas penningangelägenheter som förut. Till och med i Wien är Rothschilds etablissement icke längre utan mäktiga medtäflare, Den franska Credit mobilier gaf vid köpet af de österrikiska statsjernbanorna Rothschilds makt i Österrike den första stöten och sedan ha de franska och österrikiska kapitalisterna lifligt konkurrerat med hvarandra i österrikiska jernvägsaffärer. Ännu stå emellertid Rotschilds etablissementer i Wien, Paris och London på rikedomens högsta spets; den utmärkta skicklighet, hvarmed. busets kolossala förmögenhet blifvit samlad, hargått i arf till dess representanter i de tre nämnda städerna, och det-är möjligt att flyttningen af moder-etablissementet från Frankfurt kommer att föryngra dess verldsberömda namn. Flera städer skola förmod: ligen täfla om att vinna den frankfurtska penningmakten för sig, men för ögonblicket tyckes det blott vara att välja mellan två städer, Hamburg och Bremen. Många skola risa den stad lycklig, på hvilken v-let ommer att falla, — Tullförvaltaretjensten i Helsingborg. Till lediga tullförvaltaretjensten i Helsingborg hafva ansökningar inkommit från nedannämnda personer, nemligen: t. f. tullförvaltaren i Jönköpin T. Möller; tullkontrollören i Carlskrona J. SK Kahl; tullförvaltaren i Westervik J. Herlitz; öfverin spektoren vid hamnbevak Göteborg rat ob våte Fri TARA