af utgifvaren. 112. Om rättegångsfel enligt 16 kap. 4 , jemförd med 25 kap. 21 Rättegångsbalken. Åf —s—n. 113. Om kriminallagstiftningen i Sverge efter år 1809 (forts.). Af utg. 114. Fjerdimgsmansbefattnings utgörande socknevis. Ständige fjerdingsmän. 115. Sockenstämmas beslut angående landsvägs omläggning, utan ärendets anhängiggörande hos konungens befallningshafvande enligt K. k. den 9 Mars 182 och K. br. den 17 April 1828. Klagan öfver ett sådant beslut, hvilket med besvärshänvisning blifvit i sockenkyrkan kungjordt, men ej särskildt ådelgifvet en sockenbo, som protesterat mot beslutets fattande. 116. Tidsbilder. 117. Samma ämne som under n:r 111. Med anmärkning af utg. 118. Inom hvilken kommun skall skatt för hund erläggas? Farmaceutisk Tidskrift. Af denna tidskrift redigerad af Apotekaren B. Lindman, har Novem berhäftet för i år utkommit. Det innehåller Undersökning af Sennablad och Brakvedsbark. Citronsyrad mangnesia till fabriksmässig beredning af citronsyra m. m. Chinoidins rening från kalk. Förändrad lagstiftning om spritvarors föräljning på apotek. Om apotekareexamens förrättande vid Farmaceutiska Institutet. Farmaceutiska Institutets nya stat. Pesonella apoteksprivilegier. — Hallands fornminnesförening har beslutit, att det monument, som varit rest öfver Jens Rosensparre (dansk officer) på Axtorna hed, der han stupade 1565, men hvilket monument redan för ett århundrade sedan blifvit stympadt och hvars sista qvarlefvor, efter åtskilliga öden, lära hamnat i Falkenbergs prestgård, der de skola finnas inmurade i källaren, skall så tillvida förnyas, att ett med den Liitzowska minnesstenen på Kistinge hed likartadt skall uppresas, och skall föreningen hos vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien anhålla om förslag till passande inskrift derå; samt vidare, att likaledes en passande inskription skulle anbringas å Barnekow-stenen på Köllerryd-heden, på enahanda sätt efter förslag af vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien, ——— — Böfvern i Skandinavien. I Upsalaposten läses följande med signaturen L. undertecknade uppsats: Härvarande universitets Zoologiska museum har i dessa dagar af en af vårt broderlands, Nores, mest aktsde bruksegare, hr Nicolai Aall, på Näs jernverk i södra Norge, erhållit en särdeles värderik gåfva, en hud med dertill hörande skelett af en fullvuxen bäfver, skjuten å hr Aalls egor.) Detta djurslag, som förr varit utbredt öfver hela Sverge är nu på väg att hos oss blifva helt och hållet utratadt, och det kan med skäl anmärkas mot vär nya jagtstadga såsom ett förbiseende, att den icke genom totalt, jagtförbud för en längre tid-sökt freda detta intres; santa djur från utrotning, Genom sina utmärkta och så ofta åberopade instinkter är detta djur ett af de vackraste bevisen på den vishet, som enomgår skapelsen, och äfven uppenbarar sig hos de oskäliga? djuren; och det kan, derföre med rätta anses som ett groft helgerån, att utrota ett dylikt djur. Ännu lär den visserligen förekomma temligen talrik i vissa trakter af de inre delarne af Nordamerika från Polarhafvet till 26:te nordliga breddgraden, men den har dock äfven der:förr haft en vida allmännare förekomst än nu; och i den gamla verlden håller den på att försvinna, enligt v. Middendorff, tillochmed i Sibiriens ödemarker, allt till följd af dess dyrbara pelsverk och bäfvergäll. Den Nordamerikanska bäfvern har: af somliga författare blifvit antagen såsom en särski!d art, under namn af Castor canadensis Kuhl, men, då den endast företer några alvixelser från den gamla verldens bäfver, Castor europeus Brandt, uti benhufvudets form; och äfven dessa äro underkastade individuella, och ålders-variationer, kan den icke med fog betraktas såsom något annat lin en skiljagdg race... Om bäfverns allmänna förekomst inom vårt land vittna dels de bon af den, som äro funna i Skånes torfmossar, och dels de erinringar om den, som lagar, traditioner och ortsnamn förvara såväl i nordligare som sydligare trakter. Dess gamla namn är Bjure, och mänga äro de orter, i hvilkas namn detta ingår. ; Uti Svenska jägareförbundets nya tidskrift hafva vi för icke längesedan sett ett par uppgifter. om. -bäfverns förekomst iSverge. Den ena uti 3:dje årgångens 3:dje häfte, :f studej randen Rudolf Sundström, meddelar oss, att den : ännu för omkring 30 år sedan förekom i Karl; skoga socken vid Tröselfven, på vägen mellan i Nerike. och. Wermland, der den tillochmed haft i ro att bygga hus åt.sig., Den andra, af hr G. lj Ekblad, uti samma årgångs 4:de häfte, underrättar oss att för. omkring 20 år sedan bäfrar i 1 1 1 1 1 funnits i de vestra ödemarkerna af Leksans socken i Dalarne. Densamme lemnar äfven den nedslående underrättelsen. att ännu möjligen blott en och annan enstaka bäfver finnes qvar i Westerbotten. Enligt de underrättelser, vi inhemtat, är det samma förhållande inom finska och ryska Lappland, och detsamma meddelas af Brandt uti bihanget till Hoffmanns resor i norra Ural. Uti beskrifning på svenska djur, tryckt1798, uppgifves af framlidne professor Thunborg, ( att bäfvern då någon gång blifvit skjuten i 1 Upsala-ån. Uti otryckta anteckningar af fram-. lidne doktor Lindroth hafva vi sett den uppgif1 ten, att bäfvern på 1780-talet var talrik uti en ; elf vid Söderfors bruk i norra Upland. Enligt uppgift till oss af med. kand. A. J. Wetterberg i fanns ännu i början af detta sekel bäfver vid Moråns utlopp i sjön Mören i Tvetå socken af Kalmar ! län äfvensom vid Morebo i Mörlunda socken ) och Lilla Akerhult i Wirserums socken af samma ! län Detta anföres äfven af Gabriel Chraelius: uti ?Försök till en landskapsbeskrifning om Tuna1 läns, Sevedes och: -Asbolands häraders fögderier uti Calmar Höfdingedöme?, tryckt 1774. Vrkänna ; numera icke inom Sverge och Norge något annat säkert tillhåll för bäfverkolonier än det på hr! Nicolai Aalls egendomar 1 trakten af Arendal il: Norge, der bäfvern en längre följd af år af honom ; blifvit fredad; och då den äfven der är ; så fåtalig, att hr Aall icke velat låta skjuta någon, för att dermed rikta sin egen utmärkta naturaliesamling, kunna vi lätt inse gåfvans stora värde. Vi kunna här icke underlåta att nämna en annan dyrbar gåfva, som detta universitets Zoologiska museum under detta år erhållit, nem-; ligen ett skelett af omkring 10 alvars Jängd af en störhval (Orca fladiator); skänktafstuderanden L: Kolmodin, gotl. Djuret hade anträffats dödt, flytande på hafvet ej långt från Bornholm i Östersjön. AN 1 ) Hr Aall har för längretid sedan förärat flere ! exemplar af detta sällsynta djur till Lunds ; universitets Zoologiska museum. ! 1 ÅA 1 ( t 1 — Väderleken. Från Sundsvall skrifves den 10 November: Vintern tränger på allt mer och mer. Under tarodaga aftan unnAaalk köldan 4ill 10 arader noh