gens styrelse ett möte, hvari såväl förenin gens egna ledamöter, som andra personer hvilka intresserade sig för denna angelägen het, inbjödos deltaga. Detta möte, son hölls i går i De la Croix salong, bivistade af elt stort antal personer. Sedan föreningens ordförande, fabrikö Svanberg, öppnat sammankomsten, börjad diskussionen om det uppgjorda reglementet I fråga om folkbankens organisation inne håller förslaget, att folkbanken skall best: af tvenne afdelningar: folkbankens spar kassa och den egentliga folkbanken. Der förra afser att genom små insättnivgar frår och med 25 öre, bereda delegarne i spar kassan tillfälle att småningom sammanspars så stort belopp, att de äfven kunna såson delegare i folkbanken ingå. För att erhållt en lott eller en andel deri, jemte deraf följande fördelar, såsom rösträtt, dividend ef folk bankens vinst m. m., fordras enligt försla get att ha i sparkassan insatt 100 rår rmt Härom wuppstod någon diskussion, eni åtskilliga talare önskade att sparkassan skulle försvinna, så att hvarje insättare till hurt litet belopp som helst direkte blefve del egare i folkbanken och komme i åtnjutande af de fördelar den afeåg. Nödvändigheter af den föreslagna delningen förfäktades der. emot ef andra talare, som förmenade att er oriivud Organisation af banken skulle omöj. liggöras, om hvarje insättare af de allra. minsta belopp skulle erhålla dividend i folk. bankens vinst, rösträtt o. s. v. I afseende på delaktighet i folkbanken, hvarför enligt förslaget, såsom nämndt är, fordras att ha ivsatt ett belopp af 100 rdr i sparkassan, ansågo några talare denna summa för hög, och andra åter menade, att minimisumman 25 öre för insättning i sparkassan var allt för låg samt borde höjas åtminstone till 1 rdr rmt. I debatten härom deltogo hrr Årsell, Lindberg, Ljungberg, Elde, Grafstr m,iFrykblad och Löwstädt. Mötet stanvade i det beslut, att den föreslagna organisationen bifölls, att 50 rdr bestämdes såsom den summa, hvilkea berättigade till andel i folkbanken och minimibeloppet för insättning i sparkassan till 25 öre. Vid artikeln 3, rörande folkbankens sparkassa samt insättningar, uttagn r och ränteberäkning, uppstod en gansku liflig debatt. Denna lyder: ?Om räkningshafvare önskar att enligt 24 såsom lån utbekomma, i jemna tiotal större eller mindre del af de penningar, han i sparkassan har innestående, eger han dertill rättighet -— i den mån bankens disponibla tillgångar medgifva emot gångbar, laglig ränta — dock ej till högre belopp än som motsvarar ?910 af hans i eparkassan innestående behållning etce.tt Hr Mankell uppträdde med skarpa anmärkningar häremot, kriticerande på samma gång hela förslaget för denna 4eå kallade folkbank. Ändamälet skulle vara attgagna arbetaren och den mindre bemedlade handtverkaren genom att lemna honom Jån på billiga vilkor. Detta ändamål ansåg hr Mankell ej vunnet, och kunde för sin del ej finna, att den nu föreslagna folkbanken ens erbjöd samma fördelar som en vanlig sparbank. Satte man i en sådan in penningar, kunde man vid behof få uttaga hela beloppet utan afdrag, men i den pu ifrågavarande sparkassan kunde man endast få låna ?10 af de penningar man sjelf insatt, och detta naturligtvis mot högre ränta, än man sjelf erhöll, hyartill kom att lånets beviljande vore beroende af bankens disponibla tillgångar. Vidare anmärkte hr Mankell, att arbetaren och den mindre bemedlade handtverkaren vore föga betjent med en folkbank, hvari han ej kunde erhålla lån till högre belopp, än den insats han gjort, med mindre han presterade tvär depappert, något som hantverkaren sälla har. För öfrigt kunde hr Mankell ej fö stå, hvarifrån banken med den utliningemetod den ernade följa, skulle bereda sig tillgångar till administrationskostnader och dividender. Han ansåg den föreslagna folkbanken ej vara annat än en vanlig aktiebank och visade att folkbankerna i utlandet äro annorlunda ordnade. Dessa voro byggda på solidarisk ansvarighet, hvarigenom de sattes i tillfälle att åtkomma främmande kapitaler och derigenom bereda. sina delegare fördelar, som ej stodo att vinna med den nu föreslagna banken. Det framlagda förslaget i denna del försvarades af brr Grafström, Schmiedte, Elde, Wistrand m. fl., men man fick af dessa herrars yttranden ej heller någon rätt klar föreställning om, hvaruti fördelarne skulle bestå af den nu ifrågasatta banken, sådan den, enligt det framlagda förslaget, skulle komma att organiseras. I sfseonde på det i förslaget vidtagna stadgande, att lån endast kunde erhållas emot värdepapper? och realsäkerheter?, ansåg man att det i stället borde heta ?mot fullgod säkerhet?. Utom-dessa vigtigare punkter, diskuterades äfven en mängd mindre väsentliga detaljer, hvilken diskussion vi förbigå. Man åtskildes 14 11. er a RN ta PN