mlädel raf lelch 183 stlen ts, 1 Lo KE FR Tre I markna de galiziska polackarnes tyranni, och de ryska regeringen tyckes verkligen icke va obenägen attti nödfa:l uppträda med v: penmakt för sina trosförvandter. I de pc titioner, som rutenerna skickat till Peter: burg, begäres icke allenast beskydd mc Österrike, utan äfven införlifvande med Ryst land. För några dagar sedan uppsnappad man tre af emigranternas utskickade, hvilk sägas vara komna från Schweiz, och de h utan omsvep blifvit transporterade till de inre af Ryssland.4 TURKIET. Underrättelserna: från -Kandia äro fortfa rande fulla af motsägelser, och det end man med säkerhet kan finna, är att uppro ret ännu icke är undertryckt. Om man få tro turkiska uppgifter, äro insurgentern: sinsemellan oense huruvida de skola drifv upproret till det yttersta eller underhandl med Portens kommissarier. Enligt ett bre till Patrie skola insurgenternas hufvudanfö rare begifvit sig till Kanea och i närvar af skyddsmakternas konsuler inlåtit sig underhandlingar med Mustapha Kiritli Pa scha, hvilka väl ännu icke skola ledt til något resultat, men hvarmed dock skall vun nits så mycket att flertalet afinsurgentern: sannolikt inom loppet af några dagar skol sträcka vapen. Men denna sannolikhet måtte dock vara mycket liten, ty å ena sidan he insurgenterna mördat den till dem afsänd: turkiska parlamentären, och å andra sidar får turkiska armån på Kandia oupphörligt förstärkniogar. Mellan -.den 5 och 8 Okt. inträffade från Alexandria två fregatter och en korvett med egyptiska trupper. Enlisf sednare uppgifter skola de turkiska trupperna angripit insurgenternas hufvudläger vid Apokronio och tagit proviantmagasinerna jemte andra förråder. Men huruvida denna strid varit af någon afgörande betydelse, uppgifves icke från någondera sidan. Kan: dioterna skola erhållit väpnadt bistånd af Grekland; deremot skrifves till Patrie, att I grekiska: regeringens uppträdande är fullkomligt lojalt, och att den uttryckligen förbjudit att bevilja någon permission inom armån. Ett bref från Konstantinopel till. Journal des Debats meddelar några intressanta upplysningar angående den tillämnade konstitutionella författningen för Egypten och de skäl som bestämt vicekonungen att göra en sådan eftergift åt sitt folk. I Konstantinopel hade denna plan först väckt stor oro, emedan man fruktade att turkarne möjligen också skulle falla på den idn att fordra en konstitution; men derefter lugnade man sig, då man vid nårmare underrättelser upptäckte, att de institutioner som vicekonungen ville skänka sitt land, i verkligheten icke har ringaste likhet med representativsystemet. Den påtänkta författningen är helt enkelt ett nytt och sinnrikt medel, som vicekonungen hittat på för att skaffa sig de för sina kommersiella och politiska planer nödiga penningemedlen. Som bekant hade Ismail Pascha förut tagit sin tillflykt till huset Oppamet för att på den Europeiska en upptaga ett temligen stort lån; sednare fick huset Pastre i Marseille uppdrag att afsluta ett nytt lån, icke för egyptiska regeringen, utan för vicekonungens personliga räkning. Men som denna affär icke haft något gynnsamt resältat, befinner sig vicekonungen till följd derafi stor penningförlägenhet. Då fann han på ofvan uppgifna utväg. Han skulle väl kunnat skaffa nya se genom ett nytt lån eller en skatteförhöjning, men han föredrog att på ett höfligt sätt begära hvad han kunde erhållit genom maktspråk, och inkallade derför en s.k. representativ församling till den 21 Oktober. Namnet representativ församling passar egentligen icke, ty något verkligt val kommer icke att ske; på sin höjd kommer man att vända. sig till notablerna, hvilka alltid äro. af stor .nytta för regeringar, som äro i en eller annan förlägenhet. Man skall för öfrigt känna mycket litet till Orienten för att tro att representativa institutioner der kunna verka på allvarligt sätt.? NORD-AMERIKA. Presidenten Johnson påstås ha i sinnet att söka genom en diversion i utrikespolitiken dölja sitt nederlag i den inre. I det han ånyo frammanar Monroedokrtrinen vill han skaffa den af honom styrda republiken det nöjet, att se den monarki försvinna, som bildat sig vid dess gränser i Centralamerika. Det berättas, att förhandlingar öppnats med franska regeringen, och anses möjligt, att resultatet af dessa förhandlingar skall bli högst obehagligt för kejsar Maximilian. Åtminstone försäkras redan i Paris, att han ej blott är öfvergifven af den nom att låta sin skyddsling falla, ämnar betrygga sina egna intressen. Frankrike medgifver hans abdikation, hvaremot de i Mexiko qvarvarande: fransmäns lif och egendom efNordamerika. diana ha utfallit till det republikanska partiets fördel. General Butler har hållit ett. tal, hvari han yrkar att presidenten måtte bli försatt i anklagelsetillstånd, med tillägg af den försäkran, att Johnson, ifall han skulle söka ett stöd mot kongressen i hären och flottan, ej skulle bli åtlydd af dessa. Agenterna för de frigifnas byråer i södern berätta om en i ögonen fallande förbättring i förhållandena mellan plantageegarne och de frigifna; våldsamheter förekomma mera sällan, och negrerna äro i allmänhet nöjda med den lön de erhålla. En deputation af fenier har åter haft företräde hos presidenten för att söka förmå honom att återkalla amerikanska sändebudet i England och konsulerna i Irland. Resultåtet blef emellertid icke till deputationens belåtenhet. Finansministerns sednaste berättelse rörande nationalskulden är åter mycket tillfredsställande, i det den visar för September månad en minskning i densamma af mer än 22 millioner dollars. franska regeringen, utan att Frankrike geter truppernas återvändande skyddes af Valen i Pennsylvania, Iowa, Ohio och In