Ölen LL I alfo 1 DD. Golizs hastiga afresa från Biarriz till Pe ris, skall i preussiska hufvudsteden h väckt betydligt uppseende och gifvit anled ning till oroande rykten om en väsentl; förändring i Frankrikes hållning, sedan h Moustier öfvertagit utrikesministören sam om de nya beslut, som kejsaren fattat. Hura vår sjöfart betryggas tigt ämne: sked. Genom skeppsbrott hafva hrr P. C som för åtskilliga reflexioner. väsendets sjömärken, byggnader och fyrskepp, lärer under sednare tider uppgått till en half million rdr årligen och derutöfver. Detta belopp kan dock ej synas stort då man besinnar den vidsträckta kust, som skall förses med fyrar och märken. Flera byggnader af fyrar och fartyg under sednare åren, utom underhåll och reparationer m. m., torde äfven för hvarje år hafva medtagit tillgången, så att hvad -medlens behöriga konsumtion beträffar, ingenting väl kan förebrås vederbörande. En annan fråga blir om de blifvit för sjöfarten i allmänhet med klok beräkning och på ändamålsenligaste I sätt använda. I Det vigtigaste ändamålet med fyrar och sjömärken, och det som förnämligast bör påsalla anbringandet af dylika i någon trakt, är förekommandet af totala skeppsbrott och I förlust af menniskolif. Detta borde vara lättfattligt och tydligt för en hvar. Är då denna trakt tillika uppfylld af låga klippor och långt ut liggande undervattensgrund, hvilka, som här är fråga, tillika ovilkorli. gen måste passeras af otaliga fartyg gående till och från Bottenvikens alla hamnar, och strandningar årligen inträffa vid dessa klip por, de der sällan lemna sitt rof i annan form än spillror, då måste det sannerligen vara någon outredd naturkraft?, som år efter år afhåller från att nästan ingenting göres för att förekomma dessa ständigt återkommande olyckor, medan åter andra nejder välsignas med belysning så, alt för den som är okutuig vm verkande orsaken, denna utomordentliga välvilja är lika oförklarlig som, å andra sidan, det nu öfverklagade förbiseendet. De dyrbaraste anstalter för sjöfartens betryggande äro fyrfartygen. Kostnaden för ett dylikt lär uppgå med fyr-apparaten och allt till omkring 100,000 rdr eller ungefärrd nn ning vid Häradskär kostar. Men skilnaden fyrar är betydlig, såväl med afseende på fartygsmanskapets större antal, som dess högre aflöning och dessutom förseende med proviant, fartygets förbrukning af större antal effekter, dess bogsering till och från fyrstationen, och slutligen reparationer och förbyggnad af fartyget, som långt förr blir underkastadt förgängelsen och måste då ersättas med nytt. — Med afseende på utläggning af fyrfartyg, gäller således fram för allt den regel vi ofvan framställt, att först de ställen förses dermed der skeppsbrott oftast inträffa, der någon hjelp från land svårligen kan vänias, men der största antalet fartyg ofta måste passera, och navigerandet i öfrigt genom särskilda omständigheter kan anses vara försvåradt. Huru har ou på sednare tider k. förvaltningen af sjörendena, eller egentligen den myndighet inom detta embetsverk, som har det vigtiga uppdraget sig anförtrodt att anordna fyrväsendet på vära kuster, i stället gätt till väga? — I södra delen af Kalmar udde ligga några grundklackar, hvaraf den grundaste håller 8 fot. Som dessa, de s. k. Utgrunden, äfven för medelmåttigt klar sigt ligga långt inom fyrens på södra udden synkrets, äro de till ej särdeles våda för sjöfarande, hvilket bevisas bäst deraf, att icke ens någon grundstötning i mannaminne der inträffat eller blifvit allmänt känd. För den större allmänna sjöfarlen i Östersjön äro de ännu mindre farliga, emedan de ligga så långt uppåt sundet. Vid dessa grund har emellertid innevarande åx blifvit ett fyrfartyg utlagdt. Man tyckes först varit villrådig om för hvilket ändamål, ty först utlades fartyget till varning för söder ifrån nalkande fartyg, men har sedan blifvit flyttadt vester om grunden. För genom sundet passerande ångfartyg kan detta visserligen vara beqvämt, dock ej nödvändigt, och alltför illz äro medlen då använda, enär för vanligt sjömansomdöme ett stort antal vida farligare ställen kunna uppgifvas, och der ej allenast strandningar förekommit utan skeppsbrott äfven inträffat. Postoch Inrikes-Tidningar innehåller för den 12 dennes en kungörelse från förvaltningen af sjöärendena, att ett fyrfartyg blifvit utlagdt vid grundet Svinbådarne på Skånes kust, liggande inellan Höganäs och Wikens fiskläge. Enligt sjökortet är den för detta grund förut utlagde boj eller prick placerad inom en qvartmils distans från fasta landet. Men från hela denna kuststräcka nästan ända till Kullen utskjuter öfverallt vidsträckta grund-ält, till en del ändå längre från land än vid ivinbådarne. Hela sträckan från Kulla Gunnarstorp norrut är således nästan öfverallt lika farlig att nalkas, och då från motsatta kompasstreck trenne fyrars (Kullen, Nakkehoved och Kroneborg) sken kunna ses längs hela landet, torde väl ekälen inte vara så öfvervägande Gefletidningen Norrlandsposten för förl torsdag innehåller följande artikel i ett vig. Vår stads skeppsflotta har blifvit förmin. Rettig C:o förlorat ett af sina fartyg. barkskeppet Adelaide om 179 svåra läster. kort tid sedan härifrån afgick med trälast på Gibraltar; men olyckan har denna gång ej uppstått under omständigheter, som af menskliga beräkningar och genom något förutseende bort kunna förekommas. Den har ej heller inträffat på från våra kuster långt aflägsna haf, utan så att säga vid det enda utloppet från våra egna farvatten ut till Östersjön förbi de farliga skären ?Svenska Björn? och ?Svenska Stenarne, och det är detta, som gifvit oss anledning till Den 8. k. fyroch båkafgift, som alla fartyg erlägga och hvilken är afsedd till underhåll och nybyggnad af lots och fyrligen hvad fSverges största fasta fyrinrätti underhållskostnad emellan dessa båda slags snnd 2!a mil i N. t. W. från Ölands södra ; för anbringande af så dyrbar inrättning som att fmerfalrvme ntanfrn Aunt An a TLA