UTNRIH NS FRANKRIKE. Patrie berättar, att franska regeringen ut färdat ett cirkulär till sina sändebud vid de vr katolska hofven rörande verkställandet aj La konventionen af den 15 September. På 2 samma gång franska kabinettet deri förklarar sig hysa det slörsta förtroende till den itelienska regeringens lojala afsigter, söker d det lugna de katolska makterna i afseende Clå påfvedömets öde. Tidningen Patrie har i dessa dagar bliflvit såld för en summa af 1,500,000 francs Itill ett bolag af kapitalister, i spetsen för hvilket står en inom tidningsveriden bekant man, hr Lebey. Man vet ännu ej, hvilken Politisk riktning bladet, som i nära 30 år 4 tillhört Delamarb, hädanefter kommer att följa. : ENGLAND. Åter har ett reformmöte hållits, denna gång i Glasgow, hvilket är den största folkdemonsiration, som man på många år bevittnat. Ett reformmöte med 70,000 deltaär hölls år 1832 på ett fält benämndt lasgow Green; det nu ifrågavarande mö tet hölls på samma ställe under reformligans auspicier och räknade minst 150,000 deltagare. En procession af 28 tll 30 tusen personer bildades först på slätten kl. omkring 11 på f. m., begaf si: derefter in i Jstaden, hvars hufvudgator den genomtågaClde, hvarpå den återvände till mötesplatsen, hvarest flera tribuner voro uppförda. Ivar och en af dessa tribuner hade sina särskilda talare, som uppläste de på förhand uppsatta resolutionerna, hvilka naturligtvis alla förordade parlamentsreformen; dessa resolutio ner entogos den ena efter den andra. Man kan göra sig ett begrepp om processionens imposanta keakter, då man får veta, att den upptog en väglängd af nära 5 engelska mil, ehuru hvarje led bestod af fyra personer. Vädret var gynnsamt för denna demonstration. John Bright, som af invånarne i Glasgow blifvit inbjuden att hålla ett reformtal vid ett möte på aftonen, åskå dade från ett fönster processionen, då den tågade förbi. Bredvid honom stodo MLaren, Dalglish, Graham och flera andra parlaI mestsmedl-mmar samt Cobdens son. — Vid förbitågandet helsade processionen med biullsrop Bright, som tycktes vara djupt rörd Jöfver denna hyllning åt hans tjenster för folkets sak. Öfverallt der processionen tågade fram hade man det lifligaste skådespel. En stor mängd hus voro prydda som till en fest; fanor och flaggor svajade öfverallt från fönstren; på flera ställen hängde band rikt prydda med blommor och löf tvärs öfver gatorna; på några ställen voro dessa prydnader anbragia i form af triumfbågar. I sjelfva staden voro alla affärer inställda. Ett stort antal reformvänner till häst redo i spetsen för festtåget; derefter kommo de arbetarekårer, som tillhöra stadens etablissementer, så att alla industrigrenar voro representerade. Hvarje arbetskår hade sina fanor och standar, sin särskilda musikkår och sina attributer. Arbetarne vid varfvet buro sitt yrkes verktyg och en mängd små fartyg i olika stadier af deras fullbordan; timmermännen buro timmermansverktyg o. s. v. Fanorna och standarerna voro försedåa med inskrifter, innehållande protester mot arbetarnes utestängande från valförrättningarne, Elfva städer voro representerade. . Tre resolutioner af ungefär samma innehåll som de på föregående reformmöten antagna f; godkändes genom ecklamation af folkmassOrna. På aftonen hölls ett nytt möte i stadens största sal, hvilken var till trängsel uppfylld p af menniskor. Sedan ordföranden öppnat mötet och lyckönskat staden Glasgow tilll den demonstration, hvarför den varit skådeplats på dagen, uppläste han den första resolutionen, som antogs med entusiastiska te bifallsrop. En adress i den skotska reformationalligans namn, och som uttryckte ligans tacksamhet för Bright, upplöstes härpå och mottogs med bifallsrop. Härpå uppträdde Bright a, och höll ett långt tal, som genast telegraferades till London och följende morgon stod att läsa i Times, der det uppteger icke mindre än fyra tätt-tryckta spalter. Efter fö talets slut skollade väldiga bifallsrop, hvilka flera gånger förnyades. Graham föreslog härpå ett tacksamhetsvotum åt Bright. Han förklarade dervid, att man endast kunde bysa ringa förtroende för en reformbill, som föreslås af de. konservativa, men att om det nuvarande kabinettet komme stt föreslå en sådan, skulle han pröfva der opartiskt och lofvade att understöda den, ifall den innefa bure åtminstone lika stor utsträckning af hö valrätten, som i den under förra sessionen ae EO OO OF RE DD: RR framlagda billen. Bright uppträdde nu ännu h en gång och uppmanade skotska folket att st: i alla städer bilda reformföreningar, hvarpå bj till slut ett tacksägelsevotum till Bright entogs. TYSKLAND. lä Sedan de nyförvärfvade territoriernas infö förlifvande i preussiska monarkien numera fö är i formelt hänseende fullbordadt, räder ilbr alla regeringsbyråer en oafbruten verksam-la het för att genomföra anslutningen i allaan administrationens grenar. En af de vigti-ge gaste punkterna i detta afseende är frågon di om militärväsendet. Den officiella Prov.Corresp. yttrar derom: 4I alla de nya pro-ni vinserna har liksom i Preussen funnit all-m män värnepligt, men enda till namnet,de ty det stod den värnepligtige fritt att ställa or en annan karl i sitt ställe eller köpa sig gå fri genom erläggande af en bestämd sumsn ma. Denna rättighet, som icke är förenlig ud med den preussiska lagstiftningen, måste gr naturligtvis försvinna; hvaremot de lagar, k. kom nu ega giltighet i Preussen, framför sig lt lagen af den 3 Sept. 1814 och förordde ningen af den 9 Dec. 1858, genast skola fö: räda i kraft, så vidt det kan ske utan alltatt ör stor hårdhet mot de nya landsdelarne. mi än utekrifning skall snart företagas efterFö le nya grunderna, och högre officerare öro sjö edan afsända till de olika landsdelarne för lig utt vidiaga nödiga förberedelser; och gr ör att så svart som möjligt utbilda de nya ett rupperna enligt de i Preussen oällande fö-l rit