gent emot en lagstiftande församling, som Visserligen endast representerar 26 af unionens stater, men stater hvilkas befolknings vilja synes ha blifvit oemotståndlig genom det sednaste kriget. I denna lagstiftande församling skall han ej kunna räkna på mer än en tredjedel af rösterna. I senaten har hans politik endast 15 anhängar: mot 37 af motpartiet. I representanthuset råder det republikanska partiet öfver två tredje. delar af rösterna. Inför en sådan kongress blir Johnson maktlös ifråga om lagstiftningen. Kongressen kan taga alla de mått och steg den vill, i trots af hans veto, och ehuru presidenten visserligen har en stor makt i sina händer genom öfverbefälet öf ver armån och flottan samt sin rättighet att tillsätta alla embeten, förmår Lan dock ej skapa någon verklig nationel politik. I betraktande af den passion hvarmed partierna under den sista tiden bekämpat hvarandra är det ganska sannolikt att presidenten i händelse af ett fortsatt motstånd komme att ställas under tilltal af kongressen, och att det kunde uppstå en fullsiändig brytning mellan den lagstiftande och administrativa makten, ja, att den för kort tid slutade blodiga striden skulle kunna komma ast ånyo upplåga. Man bör dock kunra hoppas, att presidenten skall ge efter medan det ännu är tid. Om han deremot fortsätter ett hårdnackadt motstånd, är det de radikalas plan att anklaga presidenten för brott mot författningen och derefter, medan undersökningen pågår, låta senaten afsätta honom från hans embete. Enligt den nordamerikanska författningen blir i sådant fall senatens ordförande tills vidare president; och denne senator är för närvarande Lafayette Foster från Connecticut, en ifrig radikal. MEXIKO. Rörande ställningen i detta land innehåller den officiösa parisertidningen Constitutionnel följande: Regeringen har med sista posten från Mexiko erhållit bref från kejsar Maximilian, i hvilka H. M:t förklarar, att han ej ämnar sky något offer för att uppfylla sina förpligtelser mot Frankrike och mot Mexikos kreditorer. Den under den 30 Juli afslutade konventionen, hvarigenom Maximilian samtycker att afstå en del af Mexikos tullinkomster, skall träda i verksamhet den 1 Nov. Ehuru denna öfverenskommelse torde bringa det nya kejsardömets finanser i en tryckt ställning, är det dock anledning att hoppas, att dess bestämmelser skola bli punktligt uppfyllda. Man måste erkänna kejsar Maximilians afsigter, men huruvida de blifva förverkligade, beror på om händelserna icke blifva starkare än hans goda vilja.?