ende af flera kommuner, rösterna skola afifvas särskildt för hvarje kommun, inför ommunalstämmas ordförande, magistrat eller för stad särskildt tillsatt styrelse.? Den, har man sagt, inför hvilken rösterna afgifvas, måtte väl vara valförrättare. Således skulle ingen annan än nämnde kommunala myndigheter hafva rätt att hvar för sin kommun bestämma ort och tid för rösternas afgifvande. Mot denna uppfattning af riksdagsordningens mening byser insändaren vissa betänkligheter. an undrar, om ej ordet ?valförrättare? i 18 bör anses beteckna endast och allenast vederbörande domhafvande eller magistrat, så att det är dessa som konungens befallningshafvande skall underrätta om behofvet af nytt val, dessa, som ega att bestämma tid och ort för rösternas afgifvande. Skälen för ins:s åsigt äro följande: :0) I 18 5 2 mom. rikedagsordningen heter det: ?För kallelse till elektorsval gäller i tillämpliga delar hvad om kallelse till kommunalstämma och allmän rådstuga staddt är.? Om nu med valförrättare i 189 mom. skulle kunna förstås ordförande i kommunalstsxmma med flera kommunala myndigheter, så vore det en förvånande glömska af lagstiftaren, att intet stadgande skulle finnas, hvarefter en ordförande med flera egde att rätta sig i afseende på kallelse till sjelfva riksdagsmannavalet. Hafva reglor ansetts behöfliga i fråga om ?sättet? för kallelse till elektorsval, å borde sådana lika väl gifvas för sättet att kalla till riksdagsmannaval. 2:0) Af 22 5 1 mom. riksdagsordningen finner man att rösternas afgifvande och hopsummerande anses såsom tillsammans bildande en ?velförrättning?. Valet betraktas således ej såsom fullbordadt genom rösternas afgifvande; det afslutas först inför vederbörande domhafvande eller magistrat. Derföre äro ock ordalagen i 16 3 mom. dessa: Vid de omedelbara valen afgifvas rösterna... .... inför kommunalstämmas ordfö: rande o. s. v.? Det heter icke såsom i 1 mom. af samma paragraf: Valen förrättag,..... inför domhafvande?, ej heller såsom i 2 mom.: Dessa elektorer sammanträda till riksdagsmannaval inför magistraten?; man säger blott: rösterna afgifvas?. Såsom valförrättare synes då rättast böra anses den myndighet, som vidtager der sista och hela valdistriktet omfattande handläggningen af valförrättningen, ej de som blott för vissa delar af distriktet mottagit rösterpa. 3:0) I 21 sista momentet heter det: Afsägelse af riksdagsmannauppdrag, som göres vid valtillfälle, pröfvas at valförrättaren?. Detta stadgande blir ett uppenbart oförstånd, om och när samtlige kommunalstämmo-ordförande med flera inom distriktet skola betraktes såsom de verkliga valförrältarne. Hvilken af dessa. skall hatva rätt att emottaga och pröfva afsägelsen? Man kan invända, att det ingenting betyder, om i dessa fall ingen möjlighet gifves att inför vålförrättare få afsägd sig förtroendet. Man kan ju göra det inför konungens befallningshafyande när som helst, innan riksdagen sammanträder. Detta må vara sannt. Men i ett fall afskär man på detta sätt hvarje möjlighet att åtminstone tills vidare få lagligheten af det påståäda förfallet pröfvadt. nligt 29 riksdagsordningen får den,. som under pågående riksmöte. yäljes till riksdagsman, eödast vid valtilfället afsöt sig uppdraget. Är nu ej domhåfvande eller magistraten i den folkrikaste staden valförrättare eller, med andra ord, finnes ej någon för hela distriktet gemensam valförrättare, så lär man väl få lof att erkänns, att hvarje pröfning af förfallets laglighet blifvit af Jagen sjelf omöjliggjord — hvilket väl dock näppeligen kan hafva varit lagstif tarens mening. Om det ofvan sagda är riktigt, så skulle deraf följa att tid och ort för den delen af valförrättningen, som består i rösternas afifvarde, böra bestämmas af vederbörande domhafvande eller magistrat i distriktets folkrikaste stad, såsom verande de verklige valförrättarne i lagens mening, och att följaktligen orätt förfarits på de många ställen der annorlunda praktiserats, Möjligen kun: de öck anses följa, att tid och ort borde af valförrättaren kurgöras, när och hvarestden andra afdelningen af: valförrättningen eller rösternas hopsummerande skall företagas. Endast derigenom synes hågon verklig möjlighet vara den valde: beridd att, om han vill och gitter, vid valtillfälle? få anförd oeh pröfvad laga ursäkt irån riksdagsmannakallet. —j7