mäktigare, måste den snarare leda till enl fastare grundad fred. ; Hvad som här anmärkts om de interna, tionala förhållandena, d. v. s. de framtida staternas beröring med hvarandra, det kommer : äfven att gälla om de inre förhällandena, om statsstyrelsernas konstitutionella förhållande till medborgare eller landets undersåter. De konservativas fruktan för, att vi gå ett soldatvälde till mötes, att krigiska imperatorer hädanefter skola komma att råda som godtyckliga envåldsherrskare i Europes en. gång fria länder, saknar all rimlighet. Hvad: vi se, är blott, att den allmänna meningen förvärfvat sig ett alltmera enväldigt inflytande, både på styrel: ser, krigshärar och på de händelser, som dessa genomfört. . Endast då äro stora omhvälfningar -bragta. till stånd och mäktiga bedrifter utförda, när en hel nation och äfven dess xegeringsoch krigshär varit ledda af en allmän tanke, som kunde samla och koncentrera kraften till den stora ansträngning, som segren fordrade: Först då nordamerikanarne beslutit sig för slafvarnes fullständiga frigifvande, öfvervunno de Söderns upproriska... Att despotismen ej utgör de nya staternas styrka, är tydligast bevisadt enom Österrikes erfarenhet, hvars neder tvenne gånger varit lika storartadt, som dess fasthållande vid det gamla tyranniet varit. styfsinnadt; Helt visst förestår en stor förändring i folkens vilkor under sakernas nya tillstånd. Det skall kräfva en vida större verksamhet, än som förr var af nöden. De nya staternas oundgängliga förnödenheter skola bli större än de gamlas. Det är ej nog med att, såsom det nyas motståndare sagt, försvarsväsendet skall-kräfva större omkostnader än förut. Äfven de anspråk, som uppställas af industrien och handeln, äro ofantliga. . Hvarje land fordrar i vår tid att bli försedt med jernvägar, kanaler, hamnanläggningar .m. m. Dessa fredens jätteverk förutsätta en användning af kapital och menniskoarbete, som ej är mindre än det de nya. krigsmaskinerna skola uppsluka. Alla dessa Hya utgifter hafva den skapen mensam, att. de. icke, såsom den gamla flyxen, afse umbärliga föremål. De kunna derför, .ieke -besparas. from en större re; publikansk. enkeihet... Desäro tvärtom nödvändiga för folkets bestånd. Utom dem kan det: ej uthärda konkurrensen med grannar i fredst:d, då det gäller att för billigaste pris förvärfva sig, hvad som erfordras af jordens produktioner för lifvets blotta upprätthållande. Den nation, som försummar ati minska sina utförselomkostnader . medelst förbättringar i transportmedlen; måste af-tå från den handel, hvaraf en,-del-af folket lefver... Den. skall..få se sina erbetare utvandra till ett lani, der de lättare kunna producera. afsättliga. varor... Försvarsväsen:dets stigande -behof äro så lätt begripliga, att det egentligen är de små staternas full: ständiga oförmåga att: åvägabringa det, som jort. deras. omöjlighet tydlig. .Nutidens krigsmateriel representerar. .alltför. många tusende .menniskors arbete, för att det skall kunna anskaffas af en fåtalig nation. . Den förmår ej från sitt produktiva arbete taga så.. många. händer, som. ett tidsenligt försvarsväsen -kräfver. För ett talrikare folk betyder den nödvändiga vapentillverkningen endasty att det måste underhålla flera jernarbetare. 4 Det är således -.obestridligt, att dessa staternas flere: behofendast kunna åstadkommas af, äfven den telrikaste nation genom betydliga statsiokomster,. hvilket är ett annat, namn. för. tunga skatter. Dessa återigen. kunna endast förvärfvas af den skattde.borgaren. för mera arbete. detta är, ej något annat, änden gamla :erfarenhetssatsen, . att civilisationen med. dess fördelar och komfort icke. kanerhållas utan genom mera ihållande ansträngning . än. :den,. som. medlemmarne. af mera , barbariska. samfund... underkasta. sig.. Hvar och en vet,yatt ingen lefver, i sorglösare lättja, än vilden, som också. ibland kallar den; rike, europn för arbetsträl. Den nya italienska statens fria. borgare måste helt säkert befala större skatter och således arbeta mera, än neapolitanaren. i munkvidskepelsens och konungadespotismens dagar. ör den, -som anser. frihet vara detsamma som maklighet, skall också framtiden visa, sig som er tung förändring. Men den som -har, sen sådan smak, bör först och främst betänka, satt det nu hos oss. rådande samfundstillståndet redan. är himmelsvidt olikt det lycksalighetens ideal af. sorglöshet och tröghet, sora den fordne neapolitanaren betecknade. med sitt dolce fa niente. .och .tarken. prisar, under namnet. kef. Dernäst. skall öfvergången till. en ännu, hö gre potens af civilisation med;dess, omsor ger. och högre -menskliga. njutningar ieke bero af frågan om-staternas inrättning. Denna förändring i menniskornas förhållanden be ror-nemligen af en högre nödvändighet, än inländska lagar eller till och med konstitutioner. Den civiliserade menskligheten ut gör redan så till. vida ett. enda samfund, att det ena folket måste hålla jemna steg med det andra, om det icke vill nedtram pas af den väldigt framskridande skaran, eller uppslukas af tidsandans ohejdliga ström. Dessa betraktelser äro endast till sin form kosmopolitiska. I verkligheten ;äro de af. görande för Skandinaviens framtid. De be. visa, alt äfven våra stammars sammanslut: ning till ett tidsenligt helt är en nödvändighet eller den. enda framtida räddningen.