ubbelt långsammare än de öppna, och förslå icke mot en uthållig väta. Slutligen har man också bruket af hässjor, dock hufvudsakligen för vårsäd. Dessa afva samma fördel som de öppna skylarne, till och med i högre grad än dessa, att hastigt torka säden då vädret är gynnsamt. Vid alla dessa tillställningar förekommer en olägenhet, rättare en betydande förlust genom det att den torra säden ymnigt spilles ur axen vid handterandet, det vill säga då kärfvarne skola lyftas ur skylen (mest vid hattskylars begagnande), äfvensom stark blåst förorsakar betydlig förlusti kammskylarne, då dessa äro i sista momentet af forkningsstadiet. Man får bärvid också betänka att det just är de mognaste och bästa kornen som vid dessa tillfällen utfalla. Man ser det hvarje höst, huru, på de fläckar der skylarne stått, en frodig grönska snart uppkommer, bestående af rågbrodd, uppskjuten ifrån det rika förspillda utsäde som fallit ur skylarne vid detas upptagande och pålassning på åkdonen. Denna förlast är så stor att den bör noga beaktas. Den utgör på fläckarne minst så mycket som svarar emot tredubbla utsädet för sjelfva fläckens omfång. Alla dessa olägenheter förekommas genom följande tillställning. Man uppsätter hässjor, men icke rätliniga, i en rad, utan tvärtom i rundel. Dessa hässjor upprättas också icke på åkern, utan invid ladueller logdörren, så att det som spilles ur dem kan tillvaratagas, (ifall man icke har råd att göra golf under dem). För en hässja eller ria, som skall rymma säd till 20 tunnors framtida behållning, nedgräfvas föret i jorden sex stycken stolpar i rundel, med 6 alnvars afstånd mellan hvarje. Längden på stolpårne må vara 7 alnar ofvan jord och en aln nedi marken: I midten ställes en hjertstock eller stång om 9 alnars höjd ofvan jord. På de sex stolparne insättas pinnar och derå gärdslestänger såsom vid vanliga hässjor, men till en alns höjd mellan hvarje rad. Öfverst lägges gärdsle på tvärstänger som sammanbinda stolparnes öfra ändar; dessa gärdslen sammansluta sig upptill omkring hjertstocken. Med något litet underlag af granris eller dylikt på dessa gärdslen, lägges slutligen halm, så att hela fillställningen dermedelst blir skyddad mot regn uppifrån. Regn på sidorna gör högst obetydlig skada, ty kärfvarne läggas på tvärstängerna på det sättet att de hksom kväckas något på midten, med rotändan nedböjd utåt, och axändan likaledes nedböjd, men inåt. Om något ax tillfälligtvis kommit att ligga i rotändan, blir det bragt till groning, om våtväder inträffar, men det öfriga blir fullkomligt skyddadt. Det förstås att man lämpar afståndet mellan raderna efter den tjocklek som enligt ortens. bruk gifves åt kärfvarne vid bindningen. Ju smalare dessa äro vid bandet, desto fördelaktigare försiggår torkningen. I dessa -hässjor införes säden hvartefter som han blir skuren, och alldeles genast, så att han icke rinner ur. Man spar derigenom -hela det mot skörden svarande utsädet, isynnerhet om man skär säden så tidigt på morgonen att daggen ännu sitter qvar i agnet och fasthåller kornen. Om nu denna beskrifning är något vidlyftig, må man icke tänka sig verkställigheten svår. Ingen landtbrukare kan här göra någon invändning af förr sagde be: skaffenhet. flan vet huru fort man gör en hässja. Om denna göres rak eller rund; gör icke stor skilnad. Endast halmtäckningen öfverst föranleder ökadt arbete, men detta må man väl kosta på sig för att frälsa det hela, och man har betaldt derför redan i besparingen af den säd som eljest ?dråsar7. Då större qvaniiteter säd skola skyddas, gör man flere hässjor, men icke större än så att takläggningen icke deraf föranledes blifva kinkigere att verkställa. Dock måhvarje possessionat. derom sjelf besluta, helst om ban vill göra sina hässjor varaktiga. De som -här äro beskrifna äro beräknade allenast för ett år, ehuruväl de, med någon liten uppstufning, kunna begagnas i flere år. Kostnaden är så liten att de kunna, utan märkbar förlust, uppsättas för året. På den stora nuvarande utställningen i Stockholm finnes modellen till en dylik torkria, men dels gjord med den större kostnad som en snygg modell medför, dels med det felat att vara: fyrkantig, hvarigenom den rymmer mindre än den runda. Inhuggna tappar 0. s. v. utgöra också en til ökning i dyrhet och erforderlig arbetskrafi Den simpla runda hässjan kostar högst obetydligt, och ingen penningutgift, hvilket på många ställen betraktas säsom en vigtig omständighet. Man har, änder förflutna svåra tid, sett uppgiften ifrån de norra orterna att man der fått sin säd väl inbergad, till följd af det der brukliga sättet som här är ungefärligen lika beskrifvet.