Article Image
JT DDT UUTU METITIGU IOPTIOLNG Blä, och vi erforo då att den olyckshändelse, som tydligen af ins. åsyftades, verkligen inträffat på det ifrågavarande engelska lokomotivet; men att den sprungna pistonstången varit en reservpjes, tillverkad vid Motala. Det mest anmärkningsvärda vi erforo genom den anställda förfrågningen var likväl. att bitarne af den söndersprängda stången fanns på trafikstyrelsens byrå till beskådande, vid sidan af en afskuren bit af en vid Motala tillverkad lokomotiv-tyre, hvilken visat sig bristfällig. Man har svårt att värja sig från den föreställningen, att dessa skadade maskindelar af vederbörande betraktades såsom trofger, vunna öfver en motståndare med hvilken man gerna vill komma i delo. Ty det lärer ingalunda kunna vara praxis, att skadade maskindelar uppsändas till trafikstyrelsen att i hennes embetslokaler till beskådande uppställas. Styrelsens byrå skulle eljest troligen blifva alltför mycket belamrad. Ty skadoraflika betänklig art, som den ifrågavarande, lärer ingalunda vara någon sällsynthet, och minst på de engelska lokomofiverna. Så till exempel ha vi hört, att redan flera fall skall ha förekommit, då på de engelska lokomotiverna koppelstängerna sprungit, ett missöde, som äfven kan vålla stor olycka om ej försynens nåd? sådant förebygger. Och sjelfva den omständigheten, att pistonstänger till icke obetydligt antal beställts i Teseryv från Motala, tyckes antyda, att äfven de engelska pistonstängerna kunna skadas. Förmodligen hade den förra stången å n:r 45 ?Malmö? icke varit felfri då den borttogs. Vi känna för öfrigt icke om det är genom sakkunnige och opartiske mäns undersökning utrönt, huruvida den ifrågavarande Motalapjesen sprungit till följd af något tillverkningsfel, eller om densamma, som gått af vid sjelfva kilhålet, icke tilläfventyrs blifvit sönderkilad, hvilket vi af sak-! kunnige hört låter tänka sig. Härmed må ! duck vara huru som helst, så bevisar till. : dragelsen i sjelfva verket ingenting; ty ingen verkstad i verlden lärer väl kunna ansvara för, att icke en derifrån utgången maskindel kan skadas och springa sönder;t men hvad som är i hög grad bevisande för jernvägsmyndigheternas ställning till frågan i om svensk materiel, det är, att man med( påtaglig tillfredsställelse tillgodogör sig ett4 missöde, som inträffat med en inhemsk pjes I och ett fel, som man lyckats upptäcka på en annan. Den omständigheten, att Motala levererat 1 de der beställda lokomotiverna sednare än)! kontraktet bestämde, är allmänt bekant,)1 och förhållandet egnar sig väl att åberopas ! af den som skall försvara den för de oinvigde oförklarliga förkärleken för utländsk materiel?. Men det är lika allmänt bekant, att en tillverkning, som är alldeles ny vid ett etablissement, möter svärigheter och r hinder, som lätt kunna vid utförandet afls en första beställning vålla dröjsmål, hvilka alldeles icke böra ifrågakomma, då vid en fortsatt tillverkning mera erfarenhet och större arbetsskicslighet vunnits. Argumen-, tet rättfärdigar alltså icke jernvägsstyrelsernas sednare förfarande. Enligt hr M:s egen relation läto vederbörande sig icke heller af den bristande punktligheten afskräckas från att öppoa nya underhaudlingar med Motala. Hvad hr M. om dem berättar är dock påtagligen endast den ena partens version. Innan man fäller sitt omdöme, borde man veta huru saken framställes. äfven af den andra parten, hvilket vore ganska intressant att erfara, helst som hvad härom ryktesvis förspörjes ingalunda ger saken samma färg som hr M:s relation. I afseende på punktligheten, på hvilken hr M. lagt så mycken vigt och i hvilken de engelska fabrikanterna förmälas sätta sin heder?, förtjenar emellertid anmärkas, hvad vi hört förljudas, att en jernvägsstyrelsens beställning i England, som skulle vara fullgjord i höst, icke lärer kunna effektueras förr än till nästa vår. Skulle man kunna hoppas, att, om detta är grundadt, vederbörande, hr M. inklusive, derigenom finna sin förkärlek för de engelska fabrikanterna något afsvalnad? Ett bland hr M:s kärnskäl är hänvisningen till den brådska, hvarmed beställninfame måste utföras, och hvilken åter skulle a sin grund deri, att ständerna så sent beviljade medel. Till stöd härför pekar hr M. på beslutet om det vid sista riksdagen beviljade särskilda anslag till materiel, för hvilket bland annat de omtalade tolf lokomotiverna skulle anskaffas. Men hr M. låtsar glömma, att detta var det första och enda tillfälle då något anslag blifvit af stän-q derna beviljadt särskildt till materiel. Allalg öfriga af ständerna beviljade medel till ma-lr teriel ha varit inbegripna i anslagen till banornas byggande, och jernvägsstyrelsen har således vetat, i samma ögonblick en bansträckning beslöts, både huru mycket penningar, som fanns att tillgå för materiel, när dessa penningar skulle blifva disponibla och när materielen behöfdes. Hade styrelsen gått tillväga med nödig omtänksamhet, skulle den ha kunnat göra beställningarne å lokomotiver m. m. samtidigt som banan började byggas, och så ansenligt rådrum hade derigenom vunnits för tillverkningen af materielen, att det antagligen icke skulle ha mött svårigheter för svenska verkstäder att medhinna arbetenas utförande i behörig tid, hvartill kommer, att beställningar, som kunna efter beqvämlighet utföras, alltid falla sig billigare än de, hvilkas utförande skall forceras, med åsidosättande af alla andra förekommande arbeten. Men istället att så förfara, har man ofta dröjt med beställningar af hvarjehanda förnödenheter hardt nära intill dess de behöft användas, och man har då i de svenska verkstädernas oförmåga att på den korta tiden utföra arbetet funnit en anledving att vända sig till utlandet, hvilken, vi frukta det, varit, om ej åsyftad, åtminstone icke ovälkommen. Vi upprepa bestämdt och eftertryckligen vårt påstående, att jernvägsstyrelsen, genom att icke göra sina beställningar i så god tid som den kunnat, underlåtit att gå den svenska industrien till mötes på sädant sätt, som hon bort göra, för att underlätta möjligheten för densamma att i täflan med utlandet förse våra jernvägar med materiel. Vi ha ganska nära till hands ett slående 0 3 jr Ön ID Hr AA mA ( AA KA ÅA fär rn AV AE AR DD DA AL or vr DR PP AO IT Do AA AM D 3 Afa kr sr MR MM

1 oktober 1866, sida 3

Thumbnail