Article Image
sammankomst af dem, som INtlesscla 515 OO boskapsskötseln. Vid de nu pågående och snart afslutade riksdagsmannavalen, har den nya vallagen visat sig i allmänhet operera sirdeles väl och redan vid första tillämpningen måhända öfver förväntan regelmässigt. Någon villervalla har visserligen uppstått deraf, att en mängd kommuner, soma velat införa det omedelbara valsättet; varit försent betänkta på väckandet af förslag härom; men detta är en Helt öch hället öfvergående olägenhet.Deremotsynes: anledning förefinnas, att flere städers sammanförande till en valkrets, kan komma att understundom alstra någon misstämning, der, såsom fallet varit på åtskilliga ställen, hvarje stad uppställer sin kandidat. Aro två städer, som uppställa hvardera sin kandidat, rågot så när jemnstora, blir: det beroende på några få röster hvilkendera som skall biicden segrande, eller ock kommer ätslaget dem emellan att fällas af en eller annan mindre stad, som tillhör samma välkrets, såsom fallet nu synea..bli i den krets, till. hvilken städerna Wadstens och Grenna höra. Någ misstämning uppstår ofelbart bland valmännen i den stad, som funnit sig ej kunna utöfva något inflytande på valet. Der åter städer af mycket olika storlek äro förenade till en valkrets, kan lätt händo, att den mindre stadens inflytande blir alldeles paralyseradt, i fall den sed vinner häfd, att den större staden bör åt sig förbehålla den rätt, som det större röstetalet gifver, att under alla omständigheter välja rikedagsmannen ioöm det egna samhället. Benägenheten härtill är ganska naturlig och det fordras en icke ringa grad af allmänanda hos valmänvnen för att öfvervinna densamma, der fall kunna förekomma, då den mindre kommunen uppställer en kandidat, som förtjenar att synnerligen komma i åtanka. Ett af de val, som ännu återstå att:göra, förtjenar ur denna synpunkt ganska mycken uppmärksamhet, Eskilstuna och Strepgnäs utgöra,-eåsom man vet, tillssmmsans en. valkrets, Sistnämnde stad representerades vid de två sednaste riksdagarne af häradshöfding Carlen, hvars insigter och betydande parlamentariska förmåga gjorde honom till en at den frisinnade sidansmest framstående ledamöter i borgareständet. Han är nu också naturligtvis , Strengnäs-valmännens så ait säga sjelfskrifna kandidat. Det oaktadt synes hans val vara tvifvelaktigt, när vid ett förberedande valmöte i den större af de båda städerna, den åsigt uttalats, att riksdagsombudet borde väljas från Eskilstuna, och enär vid verkstäldt profval fabrikören Sven Palmgren erhöll 58 röster af 64. Den kandidat, kring hvilken Eskilstuna-boerna sålunda synas vilja sluta sig, är icke känd utom det eamhölle han tillhör, men vitaga för gifvet, då han lyckats inom sin kommun tillvinpna sig så allmänna sympatier, att han med heder skulle uppfylla representantkallet. Men här föreligger just ett fail, då begaghandet af en större kommuns röstöfvervigt för att åt denna kommun bevara rättigheten att inom sig välja riksdagsman; ofelbart skulle icke blott väcka stor missstämning i den öfverröstade kommunen, utan äfven vara att ur det allmännas synpunkt bexloga; ty den nya andra kammaren komme derigenom att gå miste om en betydande förmåga, som der skulle blifva af stort gagn. Det juridiska vetandet saknar visserligen icke utmärkta målsmän i andra kammaren, men deres antal är icke så betydligt, att det icke rätt väl behöfver förstärkas. Visst är, att Richard OCarlens klara framställning och öfvertygande bevisning der skulle vid mångfaldiga tillfällen blifva af stort gagn, och all anledmnog är att antaga, att han kunde utöfva ett större inflytande än den motkandidat, som Eskilstuna uppställt och som icke kan ega den vana vid det offentliga lifvet, som hr Carlen. Vi tro säledes att Eskilstuna valmän skulle gifva prof på högsinthet och patriotism om de i ett fall då den mindre kommun, med hvilken de hafva att välja tillsammans, uppställer en så framstående kandidat, läte sina önskningar, att få en riksdagsman från sin egen stad, vika för hvad som utan tvifvel skulle vara det allmännas fördel.

24 september 1866, sida 3

Thumbnail