skulle antagit hans tillbud, äfven om ingen sådan person som Roger Hamley funnits till. Nej! onkel och tent Kirkpatrick hade aldrig, lika litet som hennes kusin, hört något om Rogers frieri; Hon hade alltid önskat förtiga det och bade heller ingenting sagt, ehuru föga nogräkaade andra personer än mätte varit. Under denna likgiltiga yta dolde sig andra känslor, men mrs Gibson var ej den som undersökte något sädant. Hon hade redan vid Cyatias första bekantskap med mr Henderson, föresatt sig att dessa båda skulle blifva ett äkta par, och vissheten om att den unge mannen tänkt på samma sätt och att Roger Hamley varit egentliga hindret för denna plan, att Cyntia sjelf, oaktadt alla de tillfällen hon dertill haft, ej förstått locka honom till ett nytt frieri — allt detta var, som mrs Gibson sade, nog för att reta ett helgon. Hela dagen späckade hon sitt tal med häntydningar på Cyntias otacksamhet; Molly kunde ej begripa hvad hon menade dermed och det harmade henne för Cyntias skull, ty hon ansåg denna beskyllning mycket orättvis. Cyatia förstod hennes tankar och sade slutligen: Bry dig icke om det der, Molly. Mamma är bara ond på mig för det ej mr — för d.t jag ej blifvit. förlofvad medan jag var i London.? Ja?, sade hennes mor uppriktigt: Jag är viss på att du kunde blifva det — deri ligger otacksamheten. Jag är icke så obil lig att jag begär att du skall göra hvad du icke kan?, tiNade hon harmset. ?Men hvari ligger otacksamheten, mamma? Jag är mycket trött i dag och det gör mig kanske trögtänkt; men jag kan ej se den der otacksamheten5, sade Cyntia och