enligt hvad beräkningar och beskrifningar å kartan visa, kostat omkring 10,000 rår sedan år 1860 och äro så mycket mer be römvärda, som de antegligen ej på mans åldrar kunna betala kostnaden och dess utom äro verkställda i en ort, der blotta ordet skogshushållning är oköndt. Kart öärbetet är utfördt i ett mycket vårdadt, ömakfollt mäntr, synnerligen förtjenstfullt farlöre, att det hufvudsakliga tydtigt framstår utan att göra effekt. Konturteckningen är dock något för sveg samt ej ritad med svart tusch. Det begagnade och allmänna sättet att utmärka i dagern liggande berg eiler stenmassor med heldragna, brutns kurvor anse vi mycket olämpligt, emeden finan ovilkorligen måste tro att det afser utmärkande af olika höjder eller sluttningar, hvilket dock ej är händelsen. Afser man deremot verkligen att dermed utmärka höjder, så skulle följdriktigt all mark förses med höjdteckning, hvilset på en ekonomisk karta är högst olämpligt, så vida det ej göres med nivåkur or eller blott höjdsiffror. Stadsplan, ritad af Emma Pripp, och karta öfver Framnäs i Elfsborgs län af Hlin Kolmodin. Båda dessn kartor synas vara utställda såsom ritprof, och de förtjena obestridligen uppmärksamhet, emedan de äro ritade af fruntimmer. -Konturtecivingarne, särdeles de prickade, äro tydliga och före läggningen är mycket jemn och Sslar. Ett högt uppdrifvet färgsione torde dek hafra förledt till en öfverdrift i kartrit uti att rubrik, ramar och krivg målade med olika tärger, blått, brutt, g och grönt. Som bekant brukgade kuntimmer förr mer allmänt färglägga kartor och många till och med utesluta försörjde sig dermed. Uppfinningen af fi kartor försatte ?koloröserna? i samma kris tiska ställning söm symaskinens upp försalte sömmerskorna. Vi se ar förevarande kartor att koloröserna kuuna lära sig rita vackra kartor och dermed göra större nytta och förtjena mer. Önskligt vore att i undervisningsanstalter för unga flickor un dervisning i kartritning meddelades samt att öfning der kunde förvärfvas i karttransportörens och möjligen äfven ytberäkningsiostrumeaters användande, Inuan vi öfvergå till våra större kariverk, vilja vi omnämna mindre ekonomiska kartarbeten från grannlävderoa. Tre norska ekonomiska kartor Lövstad, ecivilingeniör och ko Akerhuus arat. I smakfullt och ritmaner kon ingen utnämnda svenska ekonomiska kartor jemförss med förevarande norska. Ehuru de äro rent exonomiska, är dock derjemte mörkens relief genom så kallad böjdteckniag liggjord, dels med penrnritning i inegerna och med tuschlavering i skogsmarken. . öjdteekningsmaneret tyckes till grunden vara Tehmaneka och är geuvm sina vtydliga ISer efter blott ögonmått och sitt iidsödande, dyrbara utförande i allmänhet af föga värde, synnerligast på en ekonomisk karta, der det såsom effektfull: och vackert bortskymmer hufvudsaken. I detta afseende erinra de något om våra äldre ekonomiska sockenkartor, å hvilka dock höjdteckning endast utfördes i skogsmarker, emedan en större rikedom af ekonomiska detaljuppgifter bindrade dess utförande i inegoroa. Den geometriska uppmätningen tyckes deremot ej vara på längt när så detaljeradt eller ens så noggrannt utförd som ä våra svenska landtmäterikartor, hvilka i det afseende -orde kunna tjena till mönster. Huru föga noggrannt konturerna äro uppmätta iskogsmarken, kan man sluta deraf att de icke ens äro uppritade med tuech uten blott obestämdt argifna genom att mot gränserna Pfördrifna? olika färger mötas. Et dylikt sätt brukades förr och till en del ännu hos oss ås. k. situationskertor, hvilka upprättades vid kansleller vägnndersökningar, och med hvilka förevarande norska hafva förvillande likhet. Kartorsa äro upprättade i !5ovo och Y10,000 af lineära storleken eller ?den virkelige Störrelse? som det mindre egentligt kallas, enär dermed snarare borde förstös ytans storlek och ej längdens, såsom verkliga meningen är. Dessa skalor äro i flera afseenden lämpligare än våra motsvarande eller 1aooo och 1sooo, ty de — de norska — stå i ett mer rationelt förhållande till de å större kartverk allmänt antagna skalorna; dessutom gifva de samma redighet i detaljerna, der skilnaden från de svenska blifver föga märkbar, men göra kartorna mindre och beqvämare samt 1öljaktligen i afseende på det stora hela äfven säkrare, Karta öfver Finland, utvisande skogstillgången i landets särskilda delar år 1850. Kartan är en upplysande bilsga till en utställning ef skogsvaror från Ewois fc tut?. En derjemte bifogad, bandskrifven beskrifning, meddelar ganska intressånta upplysningar om skogarne och skogsväsendet i Fiuland. Kroposkogarnes ytimnehåll uppgår till 21 millioner tunnland, hvilka ända till sednaste tider varit utsatta för en ohämmad förödelse af skogseld och all slags åverkan; då nemligen först sedan år 1859 genom ?forstväsendets? organisation en bevakning och administration blifvit införd. . Man ser profver af afsågade trädstammar från olika latituder, och kan deraf se d olika växtligheten. Det veterligen nordli-. ast funna furu-mastträd har blifvit hugget i Sadankylä lappmark vid något mer är 679 latitud. I Enare lappmark vid 681920 latitud har å skyddadt läge påträffats ett Pfurubestånd? med stammar, hvilka vid omkring 400 års älder hållit änd. till 101 fot i längd och 17 decimaltum i brösthöjdsdiameter. Bland inflytenden, som de olika latitvdsgraderna utöfvet på tillväxten, visar sig tydligast den mot norden aftagande höjdväxten, sålunda att medelhöjden för profträden utgör: Vid 66 å 679 latitud. AC oa 82 619 13 PRESENS fe Kartan visar genom 6 tydligt skilda ger eex olika grader af skogstillgång öfver hela landet. Men ser att nära hälften af lindet har öfverflöd på skog och att endast obetydliga delar af Wiborgs och St. Michels län hafva allmän skogsbrist. Landets nordi ligaste stora del vid Enare träsk har brännved till husoebof, men brist på timmer. Kartan, som i tekniskt afseende är föga mer än medelmåttig, fyller fullkomligt sitt ändamål och är särdeles tydlig. Oss veterligt finnes ingen dylik öfver vårt land, om ej den af H. M:t konungen upprättade, ej allmänt spridda eskogskaria, hvilken vi flere. NICE F Anton är i