Från Kongelf skrefs den 22 Aug.: Vid allmän rådstuga skulle i måndags, enligt magistratens derom utfärdade kungörelse, förekomma val af elektorer till stundande riksdagsmannaval, hvarvid magistratens ordförande uppläste riksdagsordningens föreskrift rörande valförrättningen, likväl med förbigående af det i16 förekommande vigtiga momentet, som handlade om stadens rätt att begagna sig såväl af det omedelbara som medelbara valsättet. Då uppträdde häradsskrifvaren Winter och anhöll, att äfven denna högst vigtiga paragraf måtte i sin helhet uppläsas, hvilket borgmästaren äfven gjorde. En lika liflig, som för mången ov och öfverraskande diskussion, rörande valsä uppstod i anledning häraf. Borgmästarens klaring rörande magistratens sätt att se och behandla denna fråga var föga hoppgifvande för småstäderna att kunna, hvilketdera valsättet än kommer att begagnas, något uträtta och vinna enom deras deltagande i riksdagsmannaval. ördelarne af det omedelbara valsättet framt los emellertid alltför bjert för att icke vinna lifliga sympatier af de flesta närvarande. Under diskussionen hade en stor del röstberättigade, förmodligen i den öfvertygelse, att det utsatta valet af elektorer nu icke skulle komma i fråga, itan anmälan hos K. M:ts befaliningshafvande xomma att ske om kommunens önskan att få omedelbart val, aflägsnat sig, så att endast 24. versoner deltogo i omröstningen rörande dennaj. oreliminärfråga, sedan en sådan omröstning måte ske, då meningarne icke kunde förenas, ail lenstund det måste ligga i magistiratens intresse, tt det utsatta valet af elektorer skulle försiggå. Nej-propositionen var naturligtvis för det medelara valsättet, och då borgmästaren, såsom först östande, afgaf sitt nej, följde naturligtvis de å hans sida stående, med ett aktningsbjudande indantag, det vackra föredömet, och blef till följd eraf utgången sådan, att elektorsvalet skulle ga rum. Detta beslut kan dock icke ega binande kraft, då de röstberättigade icke alls voro allade för att höras i denna fråga.