de nördamerikanska handelsfartygens skräck, har ankommit till Hull och skall användas till -kreaturstransport från kontinenten till nämnda hamn. TYSKLAND. Preussen har redan uppgjort ett förslag till förbundsfördrag och tillställt detsamma följande makter, hvilka redan gillat grunderna, nemligen: Mecklenburg-Schweriv, Sachsen-W eimar-Eisenach, MecklenburgStrelitz, Oldenburg, Braunschweig, SachsenAltenburg, Sachsen-Koburg-Gotha, Anhalt, Schwartzburg-Sondershausen, SchwartzburgRudolfstadt, Waldeck, yngre Reussiska linien, Sehaumburg-Lippe, Lippe, Libeck, Bremen och Hamburg. Förslaget lyder sålunda: Art. 1. Regeringarne i... sluta ett anfallsoch försvarsförbund till upprätthållande af deras oafhängighet och integritet, samt staternas inre och yttre säkerhet, och inträda genast till gemensamt försvar af sitt område, som de genom detta fördrag ömsesidigt garantera hvarandra. Art. 2. Förbundets ändamål skola definitivt betryggas genom en förbundsförfättning på grundval af de förslag, Preussen framställt den 10 Juni 1866, under medverkan af ett gemensamt parlament. Art. 3. Alla mellan förbundsmedlemmarne bestående fördrag och öfverenskommelser fortfara att ega gällande kraft, så vidt de icke genom detta förbund uttryckligen modifieras. Art. 4 Förbundsmedlemmarnes trupper stå under H. M. Konungens af Preussen befäl. Nödiga prestationer i krigstid skola ordnas genom särskilda öfverenskommelser. Art. 5. De förbundna regeringarne skola samtidigt med Preussen anordna de val af parlamentsledamöter, som enligt riksvallagen af 12 April 1849 böra ske, och gemensamt med Preussen inkalla parlamentet. De skola jemväl sända fullmäktige till Berlin, för att fastställa det förslag till förbundsförfattving, i enlighet med grunddragen af den 10 Juni detta år, som kommer att föreläggas parlamentet. Art. 6 Förbundets varaktighet fastställes intill afslutandet af det nya förbundsförhållandet, eventuelt på ett år, i händelse det nya förbundet icke skulle hinna afslutas inom nämnde tid. Art. 7 Förtnämnde förbundsfördrag skall ratificeras och ratifikationshandlingarne så snart som möjligt, sednast inom tre veckor från afslutningsdagen, utvexlas i Berlin. Fredsförhandlingarne mellan Preussen och Österrike tyckas ha stött på svårigheter; åtminstone har deri inträdt ett. visst stillestånd, hvartill man icke kan finna orsaken. De röster, som förkunnade att allt var uppgjordt mellan de tyska stormakterna, och att diplomaterna i Prag icke-hade något vidare att göra än att underteckna fördraget, ha numera tystnat. Österrike säges nu ångra att det i första förskräckelsen alltför villigt gått in på Preussens oerhörda anspråk, och kabinettet i Wien söker nu genom förbehåll i detaljer återvinna hvad det förlorat genom principiella eftergifter. Man tviflar väl icke att freden skall bli återställd på den i Nikolsburg antagna grundval, men man fruktar att underhandlingarne skola dragas ut på längden genom en oberättigad tolkning af fredspreliminärerna från Österrikes sida. Årfven preussiska organer yttra samma farhågor och mena att Preussen nöds gå mycket varsamt tillväga vid afslutandet af en fred med Österrike, då det genom förvrängningen af Wienertraktaten 1864 och Gasteintraktaten 1865 visat sig, hvilka svårigheter kunna uppstå, om icke alla bestämmelser äro noggranna. oeh fullkomligt oförtydbara. De för närvarande i Böhmen och Mähren stationerade . preussiska trupperna komma sannolikt förr än ämnadt varit att dragas tillbaka och förläggas i sina hemorter, eme dan helsotillståndet skall vara mycket otillfredsställande. Redan i slutet af förra månaden berättades från norra Böhmen att kolera, tyfus och dyssenteri utbrutit inom de flesta preussiska militärlasaretter. I denna månad ha generalerna Clausowitz och Mutius dött i kolera. Kronprinsen har ställt sig i spetsen för bildandet af en allmän natioval-invalidstiftelse, i ändamål att betrygga de ikriget sårade soldaternas eller de stupades efterlefvande familjers framtid. I Berlin kommer att för detta ändamål bildas en centralkomite af män som åtnjuta allmänt förtroende, samt filialkomit6er i alla rikets provinser för att befordra sakens framgång. I preussiska representantkammarens möte förliden fredag begärde kammarens förre resident Grabow ordet och förklarade sig efter moget öfvervägande besluten att icke vilja emottaga förtroendeuppdraget att bli kammarens president, i händelse dess ledamöter skulle med sitt val falla på honom. Vid derefter företaget val utsågs till president hr Forckenbeck med 170 röster. En bland de första följderna af Österrikes skiljande från Tyskland har varit att det slaviska elementet i kejsarstaten, hvilket nu efter Venetiens afskiljande fått en ytterligare öfvervigt öfver deieke-slaviska folken, börjar med större bestämdhet än förr göra anspråk på-en motsvarande andel i statsstyrelsen. Den I dennes sammanträffade i Wien en mängd politiska notabiliteter både från de norra och södra slaviska länderna, ett tecken till att czechernas och sydslavernas politiska ledare mötas i en gemensem tanke. Slavernas program är som bekant Federativstaten?, d. v. s. de särskilda kron.ändernas gruppering efter nationaliteter och största möjliga sjelfstyrelse. Detta slaviska möte har väckt stor oro bland de båda andra hufvudnationaliteter, som tro sig specielt kallade att såsom kulturfolk föra väldet i Österrike, nemligen tyskarne och magyarerna. Likasom nordoch sydslavarna ha nu äfven magvarer och tyskar