Article Image
de förträffliga resehandböcker, som finnas fijr kontinentens olika länder och isynnerhet d.e Beedekerska, vant sig att afen dylik bok fordra, att den skall fästa den resandes uppmärksamhet på allt, som kan intressera en bildad menniska; att den skall göra honom så mycket som möjligt oberoende af resebetjenter och cicexoner samt förskaffa honom möjlighet att på det mest praktiska sätt anordna sin resa och att på förhand i någon mån kunna beräkna sina reseutgifter. IDen i är i Stockholm anordnade skandinaviska industriexpositionen har föranledt en LL våra mera intelligenta och företagsamma förläggare att söka afhjelpa denna brist och Jhev verkligen förskaffat oss en resehandbok, som är utarbetad efter samma plan som de I3edekerska, men tillika framför dessa har den egenskapen att vara rikligt försedd med illustrationer. Förläggaren bar haft den dubbla lyckan att till redaktör för arbe:et få Gustaf Thomåe, som är grundligt hemmastadd i hithörande ämnen och som genom flerfaldiga promenader inom fäderneslandet i fråga om detaljerna supplerat sina goda insigter rörande landets förhållanden och märkligheter samt att till artistisk illustrator af verket få danske landskapsmålaen Libert, som under förlidet år gjorde vidlyftiga resor omkring i vårt land och upptog ett stort antal tecknioger, hvilka sedermera blifvit xylografierade i Köpenhamn. Främst finner man i boken en inledande afdelning om land och folk, hvari redogöres för Sverges naturbeskaffenhet, för den historiska utvecklingen, befolkningsförhållandena, den andliga kulturen, statsförfattn ig, Hefnadssätt, mätt mål och vigt, sätt attresa an. m. Dernäst kommer en utförlig beskrifning öfver Stockholm och dess omgifningar; vidare jernvägskommunikationer och båtskommunikationer, med skildring af de märkligare orter, som vid de särskilda routerna förefinnas samt till slut redogörelse för diligensturerna samt Sverges vigtigaste brunnsoch badorter. Så vidt vi vid bläddrande i boken och läsning här och der kunnat finna, synes redaktören ha iakttagit ett visst lagora i sina skildringar, likasom de faktiska uppgifterna tyckas vara exakta. Genom de benägna meddelanden från olika håll, som icke torde uteblifva, torde det bli möjligt att för en ny upplaga betydligt föröka de uppgifter, som afse de resandes praktiska gagn. Om vi skulle göra nägon anmärkning, så vore det den, attingenti af så stor vigt för en resande, hvilken vill orientera sig i ett land, som goda kartor, och att derföre et autal af de 150 träsnittsällustrationerna och fraraförallt den förgtryckta titelplanschen gerna kunnat: uppoffras, om man i stället hade kuunat erhålla några flere kartor, och om de som finnas varit nägot utförligare. Nägra flera stadslaner, t. ex. öfver Göteborg, Upsala och Norrköping skulle säkerligen också varit till gagn och nöje. Ryssland under Alexander II af Charles de Mazade. Öfvers. af C. J. Backman. (Brudins förlag. Pris: 50 öre.) Ryssland är änru alltid i dubbel mening ett mörkrets rike: innantill råder okunnighetens natt, ocb. utåt är det hemlighetsfullt beslöjadt; fögr, vet och föga bör man om hvad der sker, om tilldragelser, personer och inrättnir,gar. Emellanåt, tröttnande att stirra på denna otympliga, dunkla och ogenomsk; dliga massa, skulle man åratal å rad kunn:a glömma, att det finns till, om ej tid efter annan verlden bragtes att darra vid berättelserna om blodbaden vid Weichseln, och om man ej, med eller mot sin vilja, bure med sig den af outplänliga minnen städse närda känslan af den ryska blytyrigd, som hämmande hvilar på den vestevropeiska nivecklingen. För några är sedan råkade Vesiern emelkertid i en formlig förtjusningsfeber; ett nytt tidehvarf sades vara inne för 1sarvildet, som komplimenterades från adla håll och kanter. Mon förälskade sig i ett ord, en bokstaf, ett löfte — böndernas emancipation? — men hur mänga äro väl de, hvilka känna något om andan, som skulle gifva hokstafven lif, om handlingen bakom ordet, om arten af den uppfyllelse som följt på den skenfagra förespeglingen om ett nytt tidehvarf, frihetens och Jjusets? De ärol. helt visst mycket få. En af detta fåtal är den bekante politiske ! författaren tecjaf medarbetarne i Revue des : deux Mondes, hvilkens på svenska öfver-: satta afhandling om Ryssland under Alexan: der II vi härmed vilja anmäla. Det är en : hemsk och upprörande, men på samma gång lärorik tafia han upprullar. Det nya, öfverraskande är ej så mycket hvad han berättar : om litet. eller intet kända fakta, handlande persor.er m. m., utan företrädesvis kombi-: mationen af allt detta till ett helt, sjelfva : belysningen. Den allmänna europeiska betydelsen af Polens sista kamp har man sä-: kerligen i allmänhet rätt fattat i dess huf-: vuddrag; men om dess återverkan på det ryska samhället i dess innersta djup, sådan : den här tecknas, torde få eva någon aning. : I den mästerliga skildringen af Katkow, Moskwatidningens redaktör, den lifslefvande personifikationen af tsarismens värsta in-: stinkter, i denna hufvudfigur på taflan, som : man betraktar med blandade känslor af fasa : och ovillig beundran, afspeglar sig en hell: Tevolution. Att på svenska öfverflytta denna afhand-! ling ur en dyr och hos oss föga spridd tidskrift, är äfven derför förtjenstfullt, att den, : L j l l såsom så mycket annat inom samtidens franska litteratur är ganska svårlöst. Man återfinner ej förra seklets enkla och genom: l: skinliga stil i nutidsfranskan, som genomkorsas af djerfva nyheter, och hvars hela färg är en annan, än den fordna. Öfver-: sältaren har förstått att taga alla svårigheterna på sin del och ej lemnat några qvar åt läsaren, Norsk tidningsstatistik. i Norska marin: och postdepartementet harls nyss utgifvit en Opgave over Antellet af: de i Aaret 1863 med Posterne befordrede( Aviser og Tidsskrifter?, af hvilken man in-4 hemtar att antalet af norske Aviser? (politiska och annonsblad) år 1863 utgjorde ! 57 eller, om 3 af veckobladen medräknas, 1 60. Af dessa utkommo 7 i Kristiania. Oml: de särskilda bladens fulla premumerantantall: fär man naturligtvis ej upplysning i denna l! officiella statistik, som blott omfattar dejl: med posten försända exemplar, men om l:; renumerationen å posten erfar man, att. prenumerationen a posten eriar man, al.

4 augusti 1866, sida 3

Thumbnail