finge igen hvad den förskjutit. Af den erfarenhet man således redan hade, vore antagligt, att en permanent utställning, sådan som den nu ifrågasatta, ej kunde bära sig af egna, inflytande inkomster, och då återstode ej annat medel än andras biträde; men en klass, industriidkarnes, vore ej berättigad att lägga skatt på andra klasser o. s. v. Huru man sålunda än betraktade frågan, kom man alltså ej längre för närvarande, än att en permanent industriutställning vore en önskvärd sak, och vid uttalande af denna mening ansåg hr Hierta att mötet borde stanna, men lemna utförandet åt den enskilda spekulationen. Hr Landqvist hemställde, att en komitå måtte nedsättas, hvilket hr Hierta sade sig ej ha något emot, ehuru han trodde, att denna komitå skulle få ett svårt problem att lösa. Hr Björkman ansåg komitn obehöflig samt önskade, att saken öfverlemnades till Stockholms handtverksförening, som ban visste skulle göra allt, för att bringa frågan till ett önskvärdt resultat. Sedan diskussionen förklarats slutad, formulerades följande resolution: ?En väl ordnad permanent utstäilleing vore för vårt land högst önskvärd och af stor nytta, synnerligen för att visa vår industris fortfarande utveckling och bereda tillfälle för industrialstrens afsättning. Men för att genom densamma vinna det åsyftade ändamålet bör den ställas under en enskild styrelse af industriidkare, som afgifva förslag och anskaffa medel för dess ekonomiska bestånd samt öfvervaka dess verksamhet. Mötet uttrycker den önskan att genom inrättande af ett varuklasslotteri nödigt bidrag dertill måtte åstadkommas.? Sjette frågan, rörande en tidskrifts åstadkommande och utgifsande, nvilken innehölle hufvudsakligen för industrien nyttiga ämnen, föranledde en kort debatt. Hr Årnell ansåg behofvet deraf stort och föreslog, att företaget skulle ställas på aktier till obe-! tydligt belopp, t. ex. 10 rdr, hvarigenom . man kunde påräkna en större teckning. Kapten Björkman omnämnde den ringa upp-: muntran åtskilliga sådana tidskrifter som : utkommit rönt från allmänhetens sida; trodde bästa sättet alt möjliggöra ettsådant fö-) retag vara, att Stockholms handtverksförening utfärdade ett program för tidningen samt intresserade öfriga handtverksföreningar i riket att understödja företaget. I afseende på tidningens innehåll och utseende l, fästade tal. uppmärksamheten på en i Chem1 nitz utkommande dylik industritidning och! tillstyrkte, att man måtte göra ett försök ! härmed. Litografen J. F. Meyer ansåg, att ; tidningen borde förses med illustrationer, och meddelade åtskilliga upplysningar i af-; seende på dess utgifvande och illustrerande r för billigaste pris. Hr Lundh förordade äf-å ven företiget, omnämnande Tysklands föredöme i detta fall. Litteratören C. Ekgren i ansåg företaget befrämjas derigenom, att! man satte sig i förbindelse med grannlän-e derna för att åvägabringa en för de rordi-r ska länderna gemensam teknisk tidskrift,2 fästande hr Ekgren uppmärksamheten på de 1 fördelar, såsom vinnandet af en större läse-!r krets, rikligare redaktionsbidrag m. m., somly härigenom skulle vinnas. Urmakaren J.ld Nielsen från Kristiania trodde sig kunna förfi säkra, att en för de tre länderna gemenNn sam tidskrift skulle med välvilja understöd! jas ifrån Norge. Hr Landqvist ansåg, ilik-!k het med hr Arnell, att företaget bordeln ställas på små aktier samt Norges och Dang marks industriidkare inbjudas att deltaga ilP teckningen. nm Mötet beslöt följande resolution: re Sedan i flera af rikets städer industrieller handtiverksföreningar blifvit bildade, hör oc styrelsen för Stockholms handtverksförening d låta utgå såväl till dessa föreningar, som till handtverksföreningarne i Norge, Dan mark och Finland, en anmälan om utgifvandet af en industritidning eller illustrerad teknisk tidskrift, hvaraf till en början kom in me att utgifvas minst ett nummer i måna-P! den, då det visar sig om företaget omfattas 8 med den önskvärda uppmärksamhet, att en så beskaffad tidning kan utgifvas. Sjunde och sista frågan, om en pensionsanstalts ävägabringande för ålderstigna och T hjelpbehöfvande industriidkare, föranleddelj, följande resolution, sedan hr Schuldheis fä-lke stat uppmärksamheten på ränteoch kapi-de talförsäkringsanstalten i Stockholm samt till I. de närvarande utdelat tryckta prospektersv öfver dess verksamhet: Ehuru en sådan pensionsinrättning vore af välgörande nytta, Im torde denna frågas afgörande böra hänskju-tr: tas till handtverksföreningarnes eget afgö-ur rande och i förhållande till de hjelpkällor, år som på olika orter kunde stå dem till buds, m! hvaribland anfördes ränteoch kapitali föreäkringsanstal.en i hufvudstaden.? va Det första allmänna industriidkarmötets lig förhandlingar voro härmed slutade. Kapt.no Björkman hembar ordföranden mätets tack-sk sägelse, hvarpå denne svarade, och upplörit stes sammankomsten omkring kl. !48 e. m.l ha Kapten Björkman och hr Hammer inbjödo deltagarne i mötet, den förre att bese expositionen i slöjdskolan och den sednare att bese sitt museum vid Rosenbad, och be-lslc stämdes tiden för det första besöket till ilny dag kl. 10 förmiddagen, för det sednare till nm kl. 5 eftermiddagen. hv gic stt Pfler mötets slut samlades deltagarne! si deri på Djurgården, hvarest en enkel fest! pj lighet arrangerats uti konsertsalongen i Ti-loc voli. Efter intagen sexa föreslog fabrikörsp Svanberg i särdeles lyckade ordalag en 21 fx. fädarnaclandet kannnoen och den