valkretsar följa någoax annan grund än den sålunda uttryckligen angifna, nemligen folk. mängden? Och om så ej vore, hvad skulle resultatet blifva? De olika stadsdelarne bebos af ett större antal valberättigade, i alldeles motsatt förhållande till folkmängden, som är talrikast just der valmännens antal är minst, enligt hvad af efterföljande, med ledning af röstlängderna upprättade, tablå kan inhemtas: Församling. Folkmängd. — Valmän. Nikolai 12934. 1214, Klara .. 17419. 1551. 11 976. 956. 17955. — 928. 20174. — 976. 6 042. 264. 12500. — 479. Ladugårdslands... 21864. 801. Johannis.... 5316. 185. Summa 126180. 7354. Med folkmängden till grund för valkretsarnes indelning, så att för hvarje tio tusen skulle få utses en riksdagsman, blefve valmännens rösträtt sålunda fördelad, att denne ene riksdagsman skulle komma att utses i Kungsholms Adolf Fredri Nikolai församling af 939 valmän. Klara ? 890 Jakobs 798 Maria 517 ? Katrina 484 Kungsholms 437 Adolf Fredriks 393 7 Ladugårdslands 366 öd Johannis 348 hvarigenom Katrina och Kungsholms församlingars valmän skulle erhålla dubbel samt Adolf Fredriks, Ladugårdslands och Johannis nära tredubbel betydelse vid valen emot Nikolai och Klara, och sådant endast af den tillfälliga anledning, att de hade sin bostad i trakter, företrädesvis befolkade af qvinnor och barn m. fl. icke valberättigade stadens invånare — en orimlighet, så påtagligen i ögonen fallande, att svårl nägon med ringaste känsla för gracnlagen het och rättvisa kan önska se den tillämpad. I fall valen åter, säsom under sådana förhållanden det enda billiga och lämpliga, komma att: blifva gemensamma för hela staden, erhåller hvarje valman lika rösträtt, och valets verkställande blir den lättaste och enklaste sak i verlden. De förut för stadsfullmäktigevalen upprättade röstlängder kunna oförändrade tillämpas; valmännen få, efter samma tidsbesparande metod, som vid dessa val tillämpas, hvar och en i sin valkreis afgifva röstsedlar, lydande på hela antalet riksdagsmän, och dei samtliga kretsarne; afgifna röster hopsummeras, då de kandidater, som erhållit de flesta rösterna, äro till riksdagsmän utsedda. Någon annan eller särskild valordning skulle knappt behöfva uppgöras, än den, som genom kongl. brefvet den 4 September 1863 blifvit fastställd för valafriksdagsmän i borgareståndet för Stockholm, med de tillägg och modilikationer, som. följa af riksdagsordningens förändrade lydelse eller påkallas af de distriktvis afgifna rösternas sammanräkaande. W—r.