Sverge och Danmark samt BSverge oct Norge i detta hänseende. Man ansåg vi gårdagens sammanträde önskvärdt, att upp lysning kunde vinnas om huru långt dess: underhandlingar mellan regeringarne fram skridit, och tillstädeskom med anledning häraf hr Uddenberg, som upplyste, att de al härvarande telegrafstyrelse till regerin gen ingifna utlåtande i ämnet gick derpi ut, att ytterligare nedsättning skulle eg rum i afgiften mellan närgränsande städei i rikena, utan att han likväl för tillfälle kunde närmare angifva de zoner denna ned. sättning skulle komma att omfatta. Föröfrigt instämde hr Uddenberg med hr Roth deri, att mötet måtte uttrycka den mening. alt dessa underhandlingar så fort som möj ligt måtte bringas till ett önskvärdt slut, och beslöt mötet, i enlighet med hr Rothes framställning, följande formulering at sin uttryckta önskan i detta fall: Med erkännande af den lättnad, som blif. vit telegrambefordringen emellan de skandinaviska rikena beredd genom konventionerna den 10 December 1863, anser mötet önskligt, att de i anledning af den i Paris afslutade allmänna internationella telegrafkonventionen af den 17 Maj 1865 pågående underhandlingarne om en särskild konvention för den direkta telegraferingen mellan rikena mått: så snart som möjligt leda till ytterligare nedsättning af porlot. Vid gårdagens sammanträde framställde professor Broch såsom öfverläggningsämne: önskligheten af en direkt telegrafförbindelse mellan de nordiska rikena och England, och denna fråga frarkallade en liflig diskussion. Motionären sjelf utvecklade i ett utförligt och upplysande föredrag nyttan och behöfligheten deraf och illustrerade sitt föredrag med en mängd talande, statistiska siffror, rörande Sverges, Norges och Danmarks kommersiella förbindelser med England. Vi kunna icke nu återgifva hr professorns föredrag, eller I någon fullständigare redogörelse för dessa sifferuppgifter, utan måste inskränka oss till att endast anföra några deraf. 5678 fartyg med 635,000 tons drägtighet, Sverge hade 3198 fartyg med 254,000 tons drägtighet och Danmark 2740 fartyg med 139,000 tons dräg. tighet. Samma år ankom till Storbritannien och Irland, dels lastade, dels i barlast, tillsammans 4919 norska, 1306 svenska samt 3450 danska fartyg. Prof. Broch redogjorde härefter för de frakter dessa fartyg inbragt för de respektive länderna, deras export och import från och till England, visande hvilken ofantligt stor handelsgemenskap egde rum med detta land, samt af hvilken utomordentlig betydelse det var för denna handel att hafva en rask, billig och oafhängig telegrafförbindelse att tillgå. I afseende på de telegrafledningar som blifvit föreslagna dels från Egersund i Norge till Peterhead i det nordliga Skotland, dels från Jutland till England anförde tal. en mängd skäl, hvarföre han ansåg den förstnämnda linien böra föredragas. Djupet närmast den norska kusten öfversteg icke 170 famnar och i Nordsjön 40 till 60 famnar, och dessutom funnos på denna linie ej några större och farligare fiskbankar, der fartyg genom ankring kunde förorsaka telegrafkabeln skada. Afståndet från Egersund till Peter: head var omkring 300 engelska mil, och skulle hela telegrafiedningen med en tråd komma att kosta 50,000 t. Telegrafleiningen från jutska kusten till England vore längre, erbjöde ätskilliga svårigheter, bland andra den, att hamn saknades der, hvarifrån telegrafledningen från Jutland skulle utgå. Vidare redogjorde tal. för kostnaden för en submaiin telegrafförbindelse mellan Norge och Danmark till fortsättning af den mellan Norge och England, uppskattade kostnaderna härför till 15,000 , så att hela telegrafledningen mellan nämnde länder och England: skulle kunna åvägabringas Han ansåg anläggningen böra åvägabringas genom enskild företagsamhet, hufvudsakligen derföre att krafvet på statskassan för andra iändamål vore stort ändå, och helst han ansåg detta företag tillhöra dem, som skulle gifva ränta. pe Norska regeringen och Storthinget hade för den . händelse företaget komme -till stånd, visat sig villiga till åtskilliga uppoffringar för den goda sakens skull, dels derigenom att de erbjudit sig att af statsmed!en bekosta stationens anläggande vid Egersund, dels påkosta en telegrafledning från Egersund till svenska gränsen. Professorn meddelade åtskilliga upplysningar, rörande de åtgöranden, som vidtagits för att bringa ett aktiebolag till stånd, omnämnande att mellan 15 och 16,000 blifvit tecknade, största beloppet i Norge. 2000 hade tecknats i Göteborg, men i Stockholm hade företaget deremot ej omfattats med något intresse af det hus, till hvilket bolaget vändt sig. Slutligen lemnades en I kalkyl öfver den inkomst som kunde påräknas af företaget, dervid visades, att detta efter en låg beräkning af det antal telegrammer, hvilka skulle komma att befordras dennaväg, samt mediganska billigt porto ändå skulle gifva full ränta på an läggningskostnaden. I Tiden medgifver icke i dag något fullständiare referat af tal:s föredrag, men vi torde härill återkomma. Professorn utta!ade till sist en önskan, att intresset för denna angelägenhet måtte väckas i de skandinaviska länderna, samt att mötet måtte uttala den önskan, att en direkt telegrafförbindelse mellan de skandinaviska länderna och England måtte åvägabringas, dervid han lemnade företrälet åt linien Egersund—Peterhead framför linien från Jutland. Ingeniörkapten Lehman, hvilken af misstag i gårdagens referat kallades öfverstlöjtnant Kjerulf, pptog och bemötte några af de skäl den föregående talaren anfört för den af honom förordade telegrafsträckningen. Han antydde, att Ryssland vore betänkt på anläggande afen telegrafledning rån någon af östersjöhamnarne öfver Bornholm, och syntes med anledning häraf vilja gifva den utska telegrafförbindelsen företräde, då denna på sådant sätt skulle upptaga äfven telegrafbefordringen från östern. Instämmande i den föresående talarens mening i afseende på önskvärdheten af en dylik direkt förbindelse, ansåg han j frågan om sträckningen nu kunna bestämmas, atan anhöll att mötet endast måtte uttala sig för snskligheten af en submarin telegrafförbindelses ivägabringande på den lättaste, billigaste och säkraste leden. Löjtnant Sandeberg förordade på anförda skäl linien Egersund—Peterhead, hufvudsakligen på den grund att en Östersjö-telegrafförbindelse från Ryssland öfver Bornholm ännu stode i vida fältet, och sannolikt icke skulle komma till stånd, hvaremot en telegrafledning från Ryssland öfver Åland till Sverge efter all sannolikhet snart torde blifva anlagd. Hr Uddenberg redogjorde för den ståndpunkt, hvarpå frågan om den sistnämnda .elegrafledningens anläggande befann sig, och intendenten Frykholm anmärkte, att en telegrafförbindelse ifrån Ryssland öfver Gotland sannolikt vore den lättast verkställbara, samt att en telegrafledning från Egersund till England utan tvifvel skulle föranleda Ryssland till en telegrafförbindelse med England öfver Sverge och Norge. Sedan diskussionen förklarats slutad, fattades följande beslut: Mötet anser det af särdeles vigt för de tre ekandinaviska länderna att erhålla en egen telegraffö:bindelse med England, hvars riktning bör bestämmas, så att ändamålet Ar 1864 bestod Norges handelsflotta af r 65.000 .1 snarast, billigast och säkrast vinnes, hvilket I NIKI ——-—— ———